Eftersöksutbildning den 17 maj

Välkommen till eftersöksutbildning med Gnosjö Jaktvårdskrets.

Tid:   Lördagen den 17 maj med start 07:30
Plats:   Kulltorp
Kostnad:  Inget

Bengt Eriksson instruerar. Vi beräknar vara klara framåt lunch. Ta med dig fika.

Anmälan senast 11 maj till: Fredrik Elmersson: 070-3483004  fredrik.elmersson@lela.se

Ta med dig din hund och var med! 

Alla som är medlemmar är välkomna och är du inte medlem så går det lätt att ordna det.

Tre rävar strök med på kretsens rävjakt

 

Rävtiken vägde 4,65 kg, Gustaf Kvarnvik håller i vågen. Foto: Egon Svensson

Det blev en fin jaktdag i lördags då Gnosjö Jaktvårdskrets arrangerade rävjakt i trakterna kring Granstorp. Ett gäng samlades vid Åsenhöga kyrka på morgonen och ett annat i Granstorp. Skulle tippa att vi total var 50-60 jägare som slöt upp denna härliga vårdag, för det får man nästan säga. Solen sken om fåglarna kvittrade.

Totalt fick tre rävar släppa till livet denna dag, samtliga gick i gryt. Två i den delen som Åsenhögagänget jagade på och en i Tranhult längst upp i norr.

Hundarna hade inte speciellt svårt att få tag i räv, så det är nog inte ont om dem.

Tack för en fin dag alla som var med.

Rävjakt i morgon

I morgon lördag arrangerar viltvårdsområdet tillsammans med Gnosjö Jaktvårdskrets en rävjakt i området.

Samling 07:30 vid Åkes maskinhall i Granstorp.

Minst 5 hundar finns att tillgå, plus grythundar. Så det blir liv och rörelse i skogarna kring Granstorp.

Endast hagelvapen får användas av passkyttar.

Alla som jagar i viltvårdsområdet plus kretsens medlemmar är välkomna att delta.

Det gick inte att lämna viltvårdsområdet

Det är inte lätt att lämna ett viltvårdsområde, läs det här så vet ni mer:

http://svenskjakt.se/Start/Nyheter/2014/03/far-inte-lamna-viltvardsomrade/

Kan man lita på jägare?

Foto: Kenneth Johansson

Här är en bild på vargen som rev får i Ålaryd i somras. Efter att den hade varit i farten så hörde jag från flera "säkra källor" att den hade skjutits. Det anmäldes till och med att det hörts skott i närheten. Nu är det tydligen vanligt att vargvärnare gör så för att skapa extra polisbevakning och uppståndelse, men nu var även jägare övertygade att så var fallet.

Nu är det bekräftat att så inte var fallet. Den varg som säkrats spår av nu i februari här i området är nämligen samma varg. Det är en hane från Djurskog, på gränsen mellan Värmland och Norge.

Brev till redaktionen

Vår vän Egon har sänt mig detta brev för publikation här på vår blogg:

Hej Anders!

Har inte tillräcklig kunskap om din blogg, men vill ändå förmedla ett tack till Åke i Granstorp för en utomordentligt trevlig jaktdag som avslutning på harjaken för denna säsongen.
Vi förpassades mot det som Åke kallade Torpet med Hamiltonarn Jack på morgonen, det tog en stund så det blev kaffedags där, under kaffepausen hör vi några väckskall, sedan var det musik i skogen.
Denna musiken höll på i två timmar och tjugo minuter "en fröjd för örat", så är det också en bonus när Åke får se den vite fara förbi, som vi andra får höra på radion.
Efter avslutad jaktsäsong så var det mycket nostalgi, som troligen blir bättre och bättre för varje gång den berättas, även Jack fick lyssna på detta som kan ses på bilden.

Ett tack till Åke för en trevlig avslutning på Harjakt-året.

Med vänlig hälsning
Egon Svensson

Stark avslutning för Trollsebolaget

 

Dagens skytt - Johan Andersson.

 
Det skulle gå till den allra sista helgen innan det small i Trollsebo denna älgjaktssäsong. Vi har ju kört med samjakt mellan Rannebo och Trollsebo denna vinter för att förbättra kalvjakten och till slut gav det utdelning. Vi sköt ju vår kalv i lördags och idag föll Trollsebos. Johans hund Selma tog upp vid Näsavägen nästan ända uppe vid Krikaledet. Det bar av in mot Trollsebo. Väl inne på andra sidan bäcken blev det ett ståndskall och Johan lyckades skjuta kalven. Det var en mager tjurkalv som visade sig väga 52 kilo.

Grattis Johan, det var bra skjutit! Man måste ta de tillfällen som ges. Nu blir det ingen mer älgjakt denna säsong, vår kvot är slut och jakttiden går ut i veckan. Tack för den här säsongen.

 

Det var ingen bamseälg detta heller, 52 kilo.

Vill skjuta hela kalvgenerationen - Jakt & Jägare

Vill skjuta hela kalvgenerationen - Jakt & Jägare


Det är tydligen låga kalvvikter även i Kronobergs län. Riktigt så här har tydligen inte Elias sagt men han menade att de väldigt små kalvar som nu fötts bör tas bort.

Kalv skjuten i Rannebo av undertecknad

Det var inte precis något drömväder som mötte en Rannebojägare denna morgon. Blötsnö kom ned på tvären i blåsten. I detta väder är det bara riktigt inbitna jägare som går ut. Jag hade talat med Sture tidigare men han hade inte möjlighet att vara med så jag tänkte att jag försöker väl spåra lite och se om man hittar något intressant. Eftersom det nu bara är jakttid en vecka till tog jag studsaren med mig utifall man skulle ha en vansinnig tur.

Det såg inte ut att lyckas. Jag gick långa rundor utan att se ett enda färskt slag. På grund av snöandet så var det heller inte lätt att bedöma hur färska eventuella slag var. Man hade det mesta emot sig med andra ord.

På gränsen mellan vårat och Svens kom jag vi 13-tiden i alla fall på något som var ko med kalv. Hur gammalt var inte lätt att säga, men det var definitivt inte äldre än från samma natt. Jag visste att Robban var ute också med sin hund så jag tog en chansning och skickade ett sms. Jo han kunde komma.

Till en början såg det ut som om det inte var någon älg i närheten. Det blåste rätt kraftig sydlig vind och jag tror att hunden hade svårt att få vittring. Men rätt som det var satte skallet igång nästan vid milabotten. Det blev ett ståndsskall direkt och vi drog oss norr ut för att komma i rätt vind. Vi han dock inte dit innan det gick loss bort mot Trolleberget. Uppe på berget blev det ett nytt ståndskall. Vi följde efter.

Det drog sig sedan i riktning mot Lilla Näs. Gick över mossen nere vid Trolleviken och upp i kanten av tallplanteringen. Där stannade det på nytt. Jag ökade takten för att utmed vägen komma runt och genskjuta dem. När jag var precis där vägen går ned mot Lilla Näs hettade det till. De var nu bara 50 meter från mig. Jag såg något skymta till mellan de klena träden och rätt som det var kom hunden springande mot mig på vägen. Efter kom en liten kalv. Den tvärstannade 20 meter från mig och i en enda rörelse satte jag studsaren mot axeln, fick in bogen i kikaren och lät skottet gå. Jag såg tydligt träffen i bogen och visste direkt att det tog bra. Kalven kastade runt och drog iväg nedåt vägen. Redan efter 25 meter stöp den och blev liggande. Den jagar ingen mer hund den. Kon hade släpp kalven och drog själv vidare mot Mangleberget. Jag såg aldrig kon men väl slagen efter den där den gått över vägen.

Den skjutna kalven var en kvigkalv på ynka 40 kilo. Jag tror inte jag sett någon mindre. Ska man skjuta någon kalv över huvudet taget så var ju det här precis rätt kalv att skjuta. Den hade varit efter sig i utvecklingen hela sitt liv om den fått leva och ingen bra avelsko.

Jag är rätt säker på att det var samma kalv som vi såg förra helgen. Den som kom från Ulvestorp. Jag tror också att det är samma som Halvard har sett i Södra Valdshult. Det kan ha varit den kalv jag fotograferade den 29 september på samma plats som upptaget skedde. http://rannebo.blogspot.se/2013/09/atta-algar-pa-nagra-minuter.html

Jag borde kanske låtit bli att skjuta den så här på "egenhand" men jag bedömde att det var rätt att ta bort den. Ni får förlåta mig ni andra i jaktlaget som inte fick chansen denna dag. Vi har bestämt att köra en jakt till nu tillsammans med Trollsebo. De har ju en kalv kvar, så skjuts någon är det givetvis deras. Det blir på söndag med samling hos Olle i Mjöhult kl.08:00. Vi kommer att tända upp en brasa för korvgrillning efter jakten vid Dannes jaktkoja. Välkomna att vara med ni som kan och har lust. 

Rannebovargen fortfarande i farten

Vargen som jag var med och spårade här i Rannebo för ett år sedan härjar fortfarande runt i södra Sverige. Nu har den identifierats i norra Skåne. Så här skriver Jaktjournalen om den:

"Spillningen utanför Vittsjö kommer från en hane från Loka 2-reviret i norra Örebro län, troligen född 2010 eller 2011. Grimsö forskningsstation har identifierat samma individ vid fyra tidigare tillfällen, vid spillningsprover från Jönköpings län i januari-februari 2013"

Vi gratulerar Sture idag!

Vår jaktkamrat Sture Nordén fyller idag 50 år. Det är vansinnigt vad gamla vi börjar bli, vi är ju snart medelålders! Sture har varit en av de flitigaste jägarna i Rannebo under många år nu och det är alltid trevligt att jaga tillsammans med dig. Jag vet att du var med 2006 och jagade, men du kanske var med tidigare också.

Många roliga och spännande stunder har det blivit tillsammans i alla fall sedan dess och Rannebo Älgjaktslag önskar dig en riktigt fin födelsedag!

Ständig kontakt med älg

Det blev en fantastisk älgjaktsdag som de flesta i jaktlagen missade. Vi var bara fyra jägare som mötte upp denna okristliga tid på morgonen. Lite stänk av blötsnö föll över oss när vi gjorde upp taktiken på Svens gårdsplan i Rannebo. Bungebo kändes som ett hyggligt säkert kort för en start på dagen. Vi hade nämligen inga precis färska spår att gå på. Jag tog pass i Valters torn, ett klassiskt pass där många älgar fått bita i gräset under de år som gått. Anders tog pass i tornet på gränsen till Hellsjöberget och Arne satte vi på Broberget, som vanligt. Danne gick in med Selma vid Floen.

Rätt snart visade sig mitt pass vara precis så säkert som det brukar. Selma kom med en kviga före sig och på hagelavstånd stannade kvigan i höljd med tornet. I ett par tre minuter stod hon där och spejade och såg aldrig mig. Kul att titta på dem men det hade varit ännu bättre om det varit en kalv med. Selma drev vidare över vägen och bort till  Hägnebäcken, där släppte hon och återvände. Bra jobbat.

På sin väg tillbaka till Milabotten lyckades Selma få upp ett nytt spår. Det bar av upp på Mangleberget och vidare till Hjortåsen, där blev det ståndskall. Vi ställde ut oss runt omkring Hjortåsen och Danne smög sig in på ståndskallet. Det visade sig vara en tjur. Bara att lyfta på jägarhatten.

Nu gav vi oss på kon med kalven från igår. Danne startade vid Rannebosåg och gick söderut. Men redan innan dess hade vi kontakt. Det var Anders som gick över bron över Hängnebäcken och märkte då att två älgar som höll till i planteringen drog iväg mot sydväst. Han fortsatte söder ut utmed Hängnegölen för att inte störa dem mer. Jag själv tog mig ned till bäcken innanför Svennalycka när jag hörde vad som observerats. Men det kom att ta tid innan drevet ko igång. Inte för än Danne var ända nere vid Anders satte det fart. Det gick iväg mot Torpagölen, och tvärt emot vad jag trodde så vände det tillbaka mot norr igen. Anders och Danne trodde inte att det var några älgar före eftersom det inte hördes ett enda skall från Selma. De stod därför inte helt beredda när älgarna dök upp vid torvladan. På 50 meters håll överraskades de av ett ståndskall. De fick aldrig någon skottchans utan älgarna försvann över gränsen in på Lasses.

Nu var enda chansen att de skulle välja att gå åt öster, där stod ju jag. Det gjorde de faktiskt och de följde bäcken och var som närmast 200 meter från mig. De valde dock att gå över ända borta vid Bungebogölen och där stod jag naturligtvis inte. Jag följde med dem mot öster men hann inte dit innan de gått förbi gölen på norra sida. Därefter fortsatte de in mot Hellsjöberget och denna jaktdag var över. Fyra älgar hade vi då haft kontakt med och två hade vi kunnat skjuta, lätt! Så kan det gå, men en härlig jaktdag har vi haft.

Spaning inför morgondagen

Har varit ute och spanat älg idag inför morgondagens kalvjakt. På trollsebovägen fann jag spår efter ko med kalv, dock någon dag gammalt. I Valebo hade jag mer tur. En hund hade ställt älg inne på Lasses. Jag var vid torvladan i Valebo. Det var ungefär 400 meter från där jag stod på gränsen. Efter ett tag så gick det loss och precis som jag hade misstänkt gick det mot mig. Jag fick flytta med lite mot Hängnegölen, men rätt som det var så blev skallet tydligt och man förstod direkt att det skulle hetta till. Efter bara någon minut fick jag se dem. Det var en ko med kalv som kom rakt mot mig. När de var tio meter från mig tog jag ett steg framåt och blev genast upptäckt. Älgarna tvärstannade och glodde rakt på mig . Hunden som var en jämte med reflexväst kom ikapp dem.

Ett par minuter stod de still och det var inte förrän jag tog ett steg till som de rusade iväg åt sida. Jag hade en hur bra skottchans som helst, men jag vill ju inte skjuta för okända hundar så jag lät bli. Fin upplevelse var det i alla fall. Hunden följde dem upp till Valån och det verkar som om den släppte där. Kanske kan vi hitta dem igen i morgon, vem vet. Då kommer jag inte vila på hanen...

Vilken dag!

Idag har varit en sån där dag som man kommer minnas länge,jag och Åke har kämpat i motvind med harjakten under en längre tid med vad vi trott ont om hare och för dålig hund,men Åke och janne rörmokare hade under torsdagen och även fredagen haft hare på benen och även lyckats skjuta en varje dag så vi beslöt att lägga upp en plan som Sickan säger,sagt och gjort så var jag på plats i tid för en gångs skull så tidigt så att ja fick hämta Åke ifrån frukostbordet,innan jag hämtade honom så hade jag kollat av vägarna och hittat ett avhopp som såg lovande ut så Åke fick passa vid Alen och jag släppte stövaren vid avhoppet,2 min senare for haren ut bakom min bil med Finskan ylande i falsett efter i fullt ös söderut ifrån Åke och emot byn,efter en stunds letande så fick hunden fart på haren och jag hade lyckan att tillslut stå på rätt pass,allt gick väl och både jag Åke och finskan var nöjda,vi åkte vidare mot andra delar av marken och vi såg då ett färskt älgslag så jag ringde efter Robban som överlycklig kom för att träna gråhundsvalpen,jag och Åke passade utan hagelbössan men älgen valde Voxtorp istället för 2 skjutglada harjägare,vi spårade vidare och rätt som det är ropar Åke att jag ska infinna mig vid Hästlidlyckan omedelbart med harhunden,väl på plats så smids nya planer vid avhoppet,Åke postar vid alen och jag stannar där hunden släpps,ett par minuter senare skriker hunden i och haren är på bena,denna valde att gå norrut,jag uppmärksammar ett par älgspår medans ja går mot drevet,rätt som det är hör ja en kanonad som inte går av för Hackor,tar bilen och kör mot Åke för att där se en moloken Åke med nya skott i bössan,skottplatsundersökning och påvisning av hund,fullt drev så vi tar pass och haren kommer till Åke igen som saluterar sin vana trogen men haren går undan,men det visade sig att haren fått nog och jag får tag i hunden och haren inte långt därifrån,otroligt lyckat så vi sätter oss och dricker kaffe och får sällskap av Janne i kulltorp Erik E och robban,ganska nöjda över dagen så kom jag ihåg älgslagen jag sett,ett par minuter senare var jag och robban vid slagen KO å KALV,robert släppte den äldre och rutinerade Aina som tog igång ekipaget,tyvärr var det bara jag och Robban kvar och jag utan älgstudsare men har man duktigt folk med på markerna så räcker det långt,efter ett flertal skottchanser med ko och hund i vägen så lyckades till slut robban få kalven inom håll och avsluta jakten,imponerande hundarbete under några timmar och Robban kan sin sak,problemet var väl att jag åkt hem så han fick dra ut den till väg själv och sen kom Åke med traktorn och hjälpte honom,Allt som allt en dag ingen av oss kommer glömma! Lika säkert som Amen i kyrkan Mvh Anders Karlsson

Älg störtdök åtta meter

Roger tipsade mig om den här filmen.

Endast tjuvjakt återstår

Nu har bevarandeorganisationerna även lyckats att överklaga beslutet av Naturvårdsverket att delegera skyddsjaktsbesluten till länsstyrelserna. Nu är således allt i domstol. Det är ju ofattbart att man inte accepterar riksdagsbeslut utan tillämpar denna juridiska terrorism.

Jag är rätt övertygad om att förtroende för systemet är slut nu bland många jägare och att det kommer bli illegal jakt som nu kommer att reglera vargstammen. Antagligen går stammen mot ett likadant öde som den finska. Det är dystert för det är inte bra att illegala nätverk etableras.

Så här passar du en hare!

Jaktlyckan stod oss bi idag och en hare föll för Simons bössa. Här visar han hur man smidigast passar haren.

Tack för en härlig jaktdag!

Kunskapen kom till Stengårdshult

Mötet om klövviltsfoder i Stengårdshult blev en stor succé och Lars Dittmer och arrangerande LRF-föreningar har all anledning att känna sig nöjda. Det var en proppfull församlingshemssal vi steg in i några minuter före arton denna vinterkväll. Eftersom det var mörkt fick vi denna dag inte se den vidunderliga utsikten från Stengårdshult. Jag kan inte låta bli att kommentera den varje gång jag varit där, men så är det.

Det var inte för utsikten vi var där jag och Sture utan för att lyssna till två av landets kunnigaste personer angående klövvilt och deras foder. Lars Edenius började och han är en typisk forskare som forskar i viltekologi vid SLU i Umeå. Det är han som gör och sammanfattar studier om vad älgar mm. äter och hur det påverkar naturen. Hans föredrag efterföljdes av Mattias Svensson från Sydved som berättade om hur man i praktiken jobbar med skördare för att gynna viltet. Fredrik Widemo från Jägareförbundet tog vid och han har ju en mycket bred kunskap om allt som rör jakt, biologi och ekologi. Han förevisade med hjälp av material från Jägareförbundet och det brukar oftast vara väl genomarbetat, så även denna kväll.

Nu har jag ännu inte fått materialet på mejlen och det är svårt att memorera alltsammans men om man ska sammanfatta det i mycket korta ordalag så kan man säga att forskningen visar att god tillgång av foder minskar betningsskadorna. Man bör därför inte gallra hårt i planteringarna innan de vuxit förbi betningshöjden. De visade också hur mycket skogen har förändrats under senare del av 1900-talet. Förr vi hade mycket mer varierande skog och inte den monokultur vi har idag. Idag drivs skogsbruket mycket hårdare.

Fredrik Widemo visade också via diagram att den totala tillgängliga fodermängden skogen påverkar vilken nivå på betningsskador vi får klart mer än vilken älgtäthet markerna har. Det blev tydligt att det är viktigt att man ser till att skapa älgfoder i sina skogar och inte bara tror att det hjälper att skjuta så mycket älg som möjligt. En liten passning till våra älgförvaltningsgrupper.  

När jag har fått materialet från föreläsningarna så återkommer jag med lite diagram mm.

Ett stort tack till framför allt Lars Dittmer som är en ständig idéspruta.

Klövviltsmöte i Stengårdshult

På tisdag i nästa vecka så kommer några av landets ledande experter på foder för klövvilt till Stengårdshults Församlingshem för en föreläsning. Vi får lyssna till följande föreläsare:

Fredrik Widemo Naturvårdsstrateg
Svenska Jägareförbundet

Lars Edenius Viltekolog med inriktning på klövvilt
SLU Umeå

Mattias Svensson Sydved
Hur vi arbetar från en skördare för att gynna betet

Håkan Svensson Sydved och medlem i förvaltningsgrupp 3
Hur praktiska är förslagen för oss skogsägare och påverkar det storleken på älgstammen

Missa inte detta tillfälle utan anmäl dig till lars.dittmer@ryssadalen.se 

Mötet börjar klockan 18:00 tisdagen den 14 januari.

Jaktlagets storsångare fyller år

  

Jag och Rannebo Älgjaktslag gratulerar en som varit med länge och jagat i våra skogar nämligen Sven Nilsson som just idag fyller 71 år. Hur många älgar han fällt vet jag inte. Men jag själv har varit med när ett antal älgar har fallit för Svens studsare som exempelvis 2011 då Sven sköt denna fina 10-taggare.

Ha en riktigt fin födelsedag och det vore trevligt om du kan vara med på söndag för då anordnar vi gemensam kalvjakt tillsammans med Trollsebo.

Gott Nytt År!

Jag och Rannebo Älgjaktslag önskar alla läsare ett riktigt gott nytt år och hoppas att ni firar in det nya året ikväll ordentligt.

Nu ser vi fram emot ett nytt år med mycket jakt och spännande frågor som väntar på sin lösning, exempelvis så ska det bli intressant att se om vi nu äntligen kommer att få börja hålla efter vargstammen igen.

Tre kalvfria kalvjaktsdagar

Efter tredagars kalvjakt kan man undra vart alla kalvar tagit vägen? Vi har inte sett en enda kalv på dessa tre jaktdagar. Däremot har vi sett tolv olika vuxna älgar. Det är märkligt.

De första två jaktdagarna var i Ranneboskogarna. Vi testade Charlie först men det gick inte så bra tyvärr och det fick bli Jack istället. Inte honom emot för han hade god fart, i alla fall till en början. Han tog upp direkt och det var antagligen en kviga som han fick framför sig över Trolleberget och bort mot Bungebo. Vi fick tillbaka honom sedan. Vi testade att släppa honom vid Hägnet på gränsen mot Valebo. Där tog han upp men det gick tyvärr åt helt fel håll och försvann spikrakt mot nordväst. Vi hämtade upp Jack norr om Ulvestorp till slut. Det var en stor ensam vuxen älg han förföljt.

På lördagen fortsatte vi jakten. Vi gick igenom hela Mangleberget, Näset och Lilla Näs utan resultat. Däremot var det tre vuxna älgar på Tången som Arne lyckade stöta ut. Jack hittade antagligen spåret efter en av dem men följde dem i motsatt riktning vilket var bra eftersom det inte var något skjutbart ändå. Observationer blev hela utdelningen.

Idag jagade jag inbjuden av delar av Tranhult och Granstorp. Vi hade igång totalt fyra hundar och stötte på fem olika älgar. Jag själv satt först på Sarasmosse i Gunnilstorp. Det blev inte någon lång sittning eftersom Esas hund tog upp på Rolands och gick mot norr. Vi flyttade oss norrut och jag hamnade vid Malms fälla norr om stupet på Åsenhögavägen. Tre rådjur gjorde mig sällskap medans jag väntade på hunden och älgarna. Det var på väg mot mig men vek av före och jag fick aldrig se vad som kom att visa sig vara en ensam vuxen.

Efter det var det dags för kaffe och jaktprat, nog så viktig komponenter i jägarlivet. Vi träffades i Åkes nya vindskydd vid Gärdesjön. Riktigt fint, strax intill fiskestugan. Därefter fortsatte jakten en och jag fick order om att sätta mig i pass mellan Gärdesjön och Voxtorpasjön. Där hittade jag ett torp i en sänka. Det kom att visa sig vara ett bra pass för jag fick påhälsning av en liten tjur rätt som det var. Han kom från norr med Esas hund ett par minuter efter sig. Han hade fällt sina horn och kom i rätt bra trav. När han fick vittring från mig vek han av och drog iväg. Jag hade en 20 meter till honom ungefär och hade naturligtvis tryckt av om han varit lovligt. Efter detta fick jag ett pass lite längre upp i norr mot kommungränsen på en fälla. Jag hade rätt kraftig vind i ryggen och insåg att det knappast skulle kunna knäppas någon älg från det passet den dagen. Mycket riktigt så hade jag vid två tillfällen gångstånd på väg rakt mot mig, men båda fick vittring och vek av när de närmade sig. Inget att göra åt, det var dessutom visade det sig vuxna älgar ändå.

Det blev till en go jaktdag trots att inget skott lossades och jag får tacka för inbjudan. Frågan återstår dock att besvaras - vart är kalvarna?  

Kalvjakt i morgon

Jag tänkte först vara med i rävjakten i Åsenhöga i morgon men sedan kom Sture med idén att jaga kalv så det får bli det istället. Det vore kul att lyckas ta en kalv så vi gör väl ett försök. Skulle inte det lyckas så tar vi ytterligare en runda redan i övermorgon lördag, samma tid.

En trevlig dag som gästjägare på Knutskulle med omnejd

Så här kan det se ut när man hör hunden skäller och man förbereder sig för skott. Nu kom det tyvärr inte någon älg till mig den här gången, men lite spänning han det i alla fall bli. Annars startade dagen för mig som jaktgäst i Djuppelsbo med en morgonsamling före det blivit ljust. Det är vi morgontrötta Rannebojägare inte vana vid. Det var ett antal tappra jägare som samlades i Jannes garage. De senaste observationerna, som förresten var mina egna, diskuterades och taktiken lades upp. Johan Kvarnvik som var jaktledare gick igenom förutsättningarna. En tjur med fem eller fler taggar fick fällas och en kalv. Passen lottades sedan och det bar av upp mot Knutskulle för mig. Mitt pass visade sig vara ett gammalt generalpass, i alla fall var det det förr i tiden. På vägen upp mot passet gick jag uppför en brant backe, ett hygge. Redan på vägen såg jag att här var det älg. En ko med kalv hade gått före mig i det daggprydda gräset. Jag hejdade mig och laddade min Varberger. När jag kom upp på passet som hade nummer 11 tyckte jag att nått stirrade på mig. Nere i den lilla sänkan rakt framför mig spejade två älgögon stint mot mitt håll. Jag krängde av mig ryggsäcken i samma rörelse som jag gick ned i knästående. Det är väl nått som sitter i från militärtjänsten antar jag att ta en låg position när man är på väg att bli upptäckt. Jag hann i alla fall få upp studsaren i knästående och se i kikaren när älgen lufsade iväg. Det var en ko, och efter den hängde en kalv på i hasorna. Där var alldeles för mycket träd för att lossa ett skott mot en kalv i rörelse så det beslöt jag att låta bli.

Men fortfarande lite förhöjd puls kunde jag rapportera observationen till jaktledaren. Och inte långt efter det skars den kalla småfuktiga luften på denna Karl den XII:s dödsdag itu av en skarp studsarknall. Jag hade svårt att lokalisera varifrån skottet kom. Det kändes mycket nära och jag trodde nästan att det var de älgarna jag sett som träffat på en lieman. Riktningen var dock fel, men man kan lura sig ibland. Radion tog död på mina spekulationer. Det var Matti Kvarnviks skrovliga stämma som rapporterade att en kalv var skjuten och att den hade gått rätt i ljungen. Kon hade fortsatt själv så det antogs att den blev på platsen.

Eftersom såtet bara just påbörjats så beslöts att hundförarna skulle fortsätta. Det gick hit och dit lite och hundarna hade också uppe älg men det var inget skjutbart. Jack hade fått upp en älg i söder och det gick först västerut utanför markerna. Sedan kom det tillbaka och ett tag var de på väg rätt i norr mot där jag satt. Det kom aldrig ända fram och jag lyckades därför inte få se den klene pinntjuren som Jack hade fått fart på. Jakten blåsets av och det blev rast-vila i Djuppelsebo.

Ett nytt såt planerades efter att vi bearbetat det förra. Den här gången avgjorde lotten att jag fick sitta på pass 26 nere vid sjökanten strax innan Källshyltan. Det var lite smådragit där och ingen älg såg jag heller. Men man fick nöja sig med radioreferat från hundföraren och de som såg älgarna. Två verkade det vara i antal i detta såt.

Om man sammanfattar det hela så var det mycket trevligt att vara med Västra jaktlaget och jaga denna lördag. Det är alltid kul att lära känna nytt folk och nya marker. Ett stort tack till er alla i laget för er gästfrihet och ett extra till Sture Nordén som bjöd in mig.

Gemensamma avskjutningsregler i ÄFO 3?

Ja, faktum är att vi redan idag har ganska lika avskjutningsregler. ÄFO 3 är på sammanlagt 159 950 ha, varav ingår olika älgskötselområden med totalt 153 935 ha och licensområden på 6 015 ha. I ÄFO:t ingår Eckerns ÄSO med 8 500 ha, Norra Unnaryd med 9 555 ha, Värnamo Västra med 10 008 ha, Stengårdshult med 8 466 ha, Österån med 48 579 ha, Norra Nissadalen med 27 462 ha, Byarum/Bondstorp med 18 822 ha, Södra Mo med 13 313 ha och Åsenhöga med 9 180 ha. Sedan tillkommer 7 olika licensområden med sammanlagt 6 015 ha. Börjar man med de lag som spara tjurar med 0-4 taggar visar det sig att alla sparar så utom Stengårdshult och Värnamo Västra. De kör en annan modell innebärande kvotering efter olika system.

Vad gäller att spara ko med en kalv, tillämpas detta med att spara 1 vecka till 4 veckor och för att härefter avlysa jakten efter hondjur. Även här har Stengårdshult och Värnamo Västra en annan modell och skjuter kon ren redan från första dagen. Eftersom vi redan nu har liknande avskjutningsregler i 7 av 9  älgskötselområden borde det inte vara så svårt att komma överrens om enhetliga regler. Förslagsvis att spara tjurar med 0-4 taggar och att inte skjuta enkelkalv förrän efter 3 veckor och i samband med detta avlysa jakten efter hondjur.

Eftersom varken älgförvaltningsgruppen eller länsstyrelsen har varit intresserade av att föreslå gemensamma regler så får väl vi jägare ta tag i detta. Så kanske vi i framtiden kan undvika de redan nu uppkomna problemen med avhoppen mellan olika älgskötselområden på grund av olika avskjutningsregler. Denna skrivelse kommer att sändas till företrädarna för de 9 olika älgskötselområdena i ÄFO 3 samt till ledamöterna i Älgförvaltningsgruppen. Vidare sänds den till alla jaktledare i Södra MO ÄSO. Den kommer även att publiceras på Rannebo älgjaktlags hemsida eller rannebo.blogspot.se

Handsken är kastad och förhoppningsvis kommer någon ordförande i något Älgskötselområde att ta upp den och ta tag i problemet. Det bör nog tas tag i på denna nivå. Jag hoppas vidare att företrädare för respektive ÄSO för denna handling vidare till jaktledarna i Äso:t och att dessa för det vidare till alla medlemmar i jaktlagen. Så att alla jägare får del av dessa uppgifter och debatten på detta sätt även kommer igång bland ”jägarna”.

Ett annan intressant iakttagelse är ju att fram till dagens datum har endast fällts 292 älgar av de 540 älgar som är planen från Älgförvaltningsgruppen.

Dessa siffror är ju alarmerande och visar att vi kanske är på väg att haverera älgstammen. Tänk på vad gäller kalvavskjutningen att spara det antal kalvar motsvarande det antal vuxna älgar ni tänker skjuta nästa år för att balansera stammen på nuvarande nivå.

Hälsningar Halvard
Fri Herre