Det blev en fantastisk älgjaktsdag som de flesta i jaktlagen missade. Vi var bara fyra jägare som mötte upp denna okristliga tid på morgonen. Lite stänk av blötsnö föll över oss när vi gjorde upp taktiken på Svens gårdsplan i Rannebo. Bungebo kändes som ett hyggligt säkert kort för en start på dagen. Vi hade nämligen inga precis färska spår att gå på. Jag tog pass i Valters torn, ett klassiskt pass där många älgar fått bita i gräset under de år som gått. Anders tog pass i tornet på gränsen till Hellsjöberget och Arne satte vi på Broberget, som vanligt. Danne gick in med Selma vid Floen.
Rätt snart visade sig mitt pass vara precis så säkert som det brukar. Selma kom med en kviga före sig och på hagelavstånd stannade kvigan i höljd med tornet. I ett par tre minuter stod hon där och spejade och såg aldrig mig. Kul att titta på dem men det hade varit ännu bättre om det varit en kalv med. Selma drev vidare över vägen och bort till Hägnebäcken, där släppte hon och återvände. Bra jobbat.
På sin väg tillbaka till Milabotten lyckades Selma få upp ett nytt spår. Det bar av upp på Mangleberget och vidare till Hjortåsen, där blev det ståndskall. Vi ställde ut oss runt omkring Hjortåsen och Danne smög sig in på ståndskallet. Det visade sig vara en tjur. Bara att lyfta på jägarhatten.
Nu gav vi oss på kon med kalven från igår. Danne startade vid Rannebosåg och gick söderut. Men redan innan dess hade vi kontakt. Det var Anders som gick över bron över Hängnebäcken och märkte då att två älgar som höll till i planteringen drog iväg mot sydväst. Han fortsatte söder ut utmed Hängnegölen för att inte störa dem mer. Jag själv tog mig ned till bäcken innanför Svennalycka när jag hörde vad som observerats. Men det kom att ta tid innan drevet ko igång. Inte för än Danne var ända nere vid Anders satte det fart. Det gick iväg mot Torpagölen, och tvärt emot vad jag trodde så vände det tillbaka mot norr igen. Anders och Danne trodde inte att det var några älgar före eftersom det inte hördes ett enda skall från Selma. De stod därför inte helt beredda när älgarna dök upp vid torvladan. På 50 meters håll överraskades de av ett ståndskall. De fick aldrig någon skottchans utan älgarna försvann över gränsen in på Lasses.
Nu var enda chansen att de skulle välja att gå åt öster, där stod ju jag. Det gjorde de faktiskt och de följde bäcken och var som närmast 200 meter från mig. De valde dock att gå över ända borta vid Bungebogölen och där stod jag naturligtvis inte. Jag följde med dem mot öster men hann inte dit innan de gått förbi gölen på norra sida. Därefter fortsatte de in mot Hellsjöberget och denna jaktdag var över. Fyra älgar hade vi då haft kontakt med och två hade vi kunnat skjuta, lätt! Så kan det gå, men en härlig jaktdag har vi haft.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar