söndag 18 oktober 2020

Älgjaktsveckan är till ända

Återigen kan vi summera en lyckad älgjaktsvecka. Vi utnyttjade tiden maximalt och väntade till sista såtet på sista dagen innan vi sköt fullt. I år inneba "skjuta fullt" endast fällandet av en kalv. Vi hade i ÄSO:t beslutat att dra i handbromsen pga den vikande älgstammen och avstod därför från att skjuta kor. Vi får hoppas att vi nästa år kan börja se effekten av det och att stammen ökar igen. Vi är nere på 5 älgar / 1000 ha enligt spillningsinventeringen och vi kan nog hävda att det verkar tyvärr stämma väl med vad vi ser i skogarna. Det är inte gott om älg.

Vi startade som vanligt på torsdagen med samling i Rannebo. 14 jägare mötte upp för genomgång av PM och regelverk inför jakten. Därefter beslöt vi att börja även årets jakt med drev från Trolleberget ned mot Savaskogen. Det gav ingen utdelning utan vi fick istället samlas för dagens första kaffepaus - den bästa. När vi var klara med det så beslöt vi testa Bungebosåtet. Som vi har gjort de senaste åren så drev vi från söder mot norr. I den här såten fanns det älg. Vår allra nyaste jägare Ludwig Clenow satt i tornet kröken upp mot Trolleberget och fick se en rejäl tjur med skovelhorn på 50-60 meters håll. Han säger att den hade minst 10 taggar, kanske fler. Det är ju ingen dålig start på en älgjaktskarriär. Ungefär samtidigt hade vår andra unge älgjägare Ludwig Friborg en kviga i sitt pass vid Rogers tege. 


Vi fortsatte efter det med tångensåtet vilket inte gav några observationer. Det fick bli lunch istället vid jaktstugan i Sandbäcken. Ärtsoppan som vi bjöd jaktlaget på var som vanligt mästerligt tillagad av Ann-Carin. Ett stort tack för den. Dagen fortsatte med jakt på Norbergs såt mot Näsavägen och det omvända från söder mot norr även det utan resultat. Det enda vi fann var en redan död älgko vars kvarlevor låg lite utspridda inte långt från Krikaleet. Därmed var första dagen till ända.

Andra dagen började med de båda Valebosåten, utan en enda observation. Därefter blev det samling i Rannebo. Vi beslöt att testa Mangleberget och där hände det äntligen något. Arne skulle sätta sig i tornet nere vid Trollsjön på gränsen mot Kjells. Nere vid tornet stod kon med kalven som vi letade efter. Det var antagligen kon som vi har haft runt Trolleberget i ett par år nu. Hon tassade in i såtet och därmed steg temperaturer rejält i jaktlaget. Vi körde igenom såtet på vanligt vis men lyckade inte få ut någon älg. Kon är illslug och lurade oss tydligen. Vi samlades åter vid Hestra Ladugård för fika. Efter det beslöt vi åka tillbaka och gå över området igen. Då körde vi Trollebergssåtet fast en drevkarl startade även ute på Lilla Näs. Jag stod på pass nere på mossen vid Trolleviken. Där hittade jag slagen efter kon med kalven. Hon hade följt kanten mot mossen bort mot Mangleberget och slunkit igenom drevet på vägen. Vi lyckades inte få tag i henne denna gången heller utan vi fick ge upp och andra dagen var slut.

På lördagen hade vi fått hjälp av Per-Magnus och hans hund Nelson. Nu skulle älgarna nosas upp. Vi visste ju att de fanns en någonstans runt Trolleberget. Därför satte vi ut skyttar runt om och gick in med hunden där Arne sett dem. Nelson fick inte tag i dem utan gick istället mot Trolleberget och vidare förbi Milabotten. Där satte han fart och for in mot byn. Det gick fort och spåret ledde mellan Stefans och Rogers hus över åkern och vidare bakom våran maskinhall, över vägen och ut på mossen. Där fortsatte det över öarna ut vid korset mot fiskestugan. Över vägen igen och via det nya tornet vid talla som står på vägen mot ålakistan. Därefter gick det över till Valebo där det till slut släppte.

När Nelson var tillbaka hos oss fortsatte vi och satte ut skyttar med Mangleberget som utgångspunkt. Där jag hade sett att de gått släppte vi på Nelson. Han nosade upp dem och de kom förbi Sture som passade uppe vid Öjhults kvarn. Dock fick han inget skottläge utan vi fick finna oss i att de lunkade över gränsen till Öjhult. Åter till Rannebo för korvgrillning hos Roger och Monica. Sture Nordén bjöd på korven, vilket var ett mycket lyckat initiativ. Stort tack!

Vad skulle vi nu göra? Vi beslöt göra ett sista försök i Gunnilstorp. PM gick in med Nelson från norr och vi passade på Näsavägen. Vid Kättlabäcken hände det grejer. Det drog iväg mot söder och i tornet på Älgvägslia satt vår skarpskytt Marcus Svensson. Han gjorde inget misstag utan fällde kalven med ett skott. Vi fick således avsluta jaktveckan i triumf även i år.

Ett stort tack till alla goa jägare som är med i vårt jaktlag. Vi har alltid mycket trevligt tillsammans.  

torsdag 1 oktober 2020

Välkommen till älgjakt i Rannebo

Nu är det snart dags för älgjakt igen. Tiden går fort.

Vi samlas på torsdagen den 15 oktober kl.08:00 hemma hos mig i Rannebo Västergård. I år så är vi rädda att jakten går snabbt så vi tänker redan första dagen ha den traditionella ärtsoppelunchen. Så ta inte med för många mackor den dagen. Skjuter vi inget så fortsätter vi fredag och lördag.

I år har älgförvaltningsområdet valt att bromsa. Älgstammen bedömdes vara så låg som 5 älgar / 1000 ha, och vi vill ha 8 älgar / 1000 ha. Därför har vi gemensamt i ÄSOt beslutat att inrikta oss på kalv detta året. Vi har totalt i ÄSO 8 kalvar och två tjurar i tilldelning. Eftersom det är totalt 14 jaktlag så blir det avlysningsjakt på kalvarna. Det kan i sin tur innebära att jakten kan i värsta fall vara över innan vi börjar, men det är nog inte så troligt. Den ena tjuren som ska skjutas planerar vi vara en fibromtjur som håller till i området. Senast förra veckan sågs den i Granstorp. Den får vem som helst i ÄSO skjuta, den är lovlig för samtliga jaktlag. Tjur nummer två har styrelsen valt att avvakta med utifall det blir någon liten fjorling skjuten av misstag. 

Trots den skrala tilldelningen så får vi träffas och får en fin stund i höstskogen det är jag säker på. Varmt välkomna till Rannebo - och glöm inte anmäla er på Wehunt....

torsdag 10 september 2020

Det är nog nu

 


Jag har engagerat mig i det här ämnet älgjakt i snart 30 år. Nu börjar det kännas riktigt tungt. Det är blir bara värre och värre. Som de som känner mig redan vet sitter jag med i älgförvaltningsgruppen i denna delen av länet. Det gör jag för att försöka dra mitt strå till stacken när det gäller att få till en vettig förvaltning av älgstammen. Jag har inte tänkt ge upp, men ibland undrar man om man ska orka. 

Det är uppenbart att skogsbruket, och jag har mest koll på Södra Skogsägarna i det här fallet, driver massiva kampanjer för att få bort älgarna. Jag tror mig veta att detta inte är något som den gemene medlemmen är enig med tjänstemännen i Växjö om men det kan jag naturligtvis inte bevisa och Södra hävdar med emfas att de har medlemmarna med sig i frågan. Jag vet dock att medlemmar som höjer rösten mot "partilinjen" petas bryskt i magen.

Nu driver man kampanjen att älgstammen ska ned - punkt. En lämplig storlek för älgstam anser de vara 4 älgar / 1000 ha. Betänk den siffran. Den innebär en halverad älgstam. Nästan en gång till eftersom vi hade runt 14 älgar / 1000 ha när jag började med det här intresset. Om vi för att förstå hur liten älgstam det är vi talar om gör om det till hur många älgar vi får skjuta i vårt ÄSO som är på drygt 9000 ha. så kommer man fram till att det ett normalår blir 9 älgar. En lämplig fördelning på dem blir då 2 tjurar, 2 hondjur och 5 kalvar. Det ska då fördelas på 14 jaktlag.

Ridå för vår älgjaktskultur.

Som ni förstår så kan jag aldrig ställa mig bakom det här. Bara så ni vet. Vi har haft en målsättning på 6-8 älgar / 1000 ha under många år. Den är accepterad trots att de flesta jägare anser att det kunde gott ha funnits lite mer älg än så. Den målsättningen är rimlig.

Nu menar man att eftersom betestrycket är så högt måste älgstammen minskas. Det kan man ha förståelse för, om det vore sant att betesskadorna beror på vår stora älgstam. Nu gör det ju inte det utan det beror på att den nu finns så få tallar så de stackarna som finns kvar blir hårt betade oavsett hur få älgar vi har. Vi har under en lång period utan att veta om det gjort oss en stor otjänst genom att plantera gran på tallmarker. Det för att slippa betesskador, trodde man. Hade man istället sett till att det blivit väldigt många plantor av nya tallar så hade det efter gallring varit tillräckligt många oskadade kvar för att gå som fullgod slutavverkning. Ytterligare en effekt av den felaktiga ståndortsanpassningen är att granen nu tål torka dåligt och blir lätt offer för granbarksborren. Tar nu då Skogsstyrelsen och Södra med flera på sig att de stått för en felaktig rådgivning som givit enorma förluster för markägarna? Givetvis är svaret nej. Istället fortsätter man att ge älgen skulden.

Härom veckan hörde jag från en av våra veteraner i vårt ÄSO att "det vore bättre vi blev ett licensområde igen". Det tycker jag egentligen inte. Det är många fördelar med att det bildades älgskötselområden. Kunskapen och samarbetet inom området har förbättrats radikalt. Vinnaren in det här är älgstammen som nu har en chans att blir sund, när vi lärt oss det här vill säga. Men systemet som det är nu där ÄSO ska göra sina planer och förvalta älgstammarna lokalt kapas nu totalt eftersom älgförvaltningsgrupperna och i förlängningen länsstyrelsen kör över de ÄSO som har en avvikande bild av "sin" älgstam. De hotas till lydnad under den bila som kallas avregistrering. Frågan är om det hotet egentligen är så farligt. Jag tänker på vad den gamle skrovlige älgjägaren sa att det kanske vore bättre. Om man är ett licensområde så tilldelas man ett antal älgar av länsstyrelsen, på förslag av ÄFG. I övrigt ställs inga krav. Man får inte skjuta fler älgar bara än de tilldelade, men det är ju inte problemet i det här fallet. Vi här lokalt vill ju skjuta färre älgar för att se till att våra barn och barnbarn också kan växa upp på landet med den här fantastiska älgjaktskulturen.

Stå upp för älgen och vår kultur och om du är medlem i något skogsbrukarkollektiv gör din röst hörd. För snart kan det vara för sent.....   

onsdag 19 augusti 2020

Årsmötesdags

Det känns konstigt att tala om älgjakt när det är 27 grader ute, men nu börjar det närma sig.

Men först ska vi ha några årsmöten:


Åsenhöga ÄSO

Plats: Åsenhöga Missionskyrka

Tid: Måndag 31/8 kl.19:00


Granstorp med flera byars viltvårdsförening

Plats: Åsenhöga Församlingshem

Tid: Torsdag 3/9 kl.19:00


Alla som jagar eller har mark inom området är välkomna!