GISLAVED 2005-10-28
Efter bara två dagars jakt var årets älgjakt tillända. Älgjaktsveckan började som vanligt på torsdagens morgon, och klockan 07:30 var det samling i rannebo. Tretton jägare var på plats för att ge sig av ut i markerna. Alla hälsades välkomna av Nisse Norberg och årets regler föredrogs. Vi hade tre djur i tilldelning, en kalv och två vuxna djur. Eftersom en älgkalv under tidig morgon hade blivit påkörd utåt gunnilstorp avdelades två man att med hund undersöka påkörningsplatsen. Man fick upp spår efter älg men fann ingen liggade älg inom området. Därför omdirigerades jakten till att gå över markerna i gunnilstorp. Efter tre drev där förflyttades jaktlaget söderut och körde över två såt i markerna kring hestra. Ingen älg hade siktats - inte ens en lite rump under hela dagen. Därför blåstes jakten av och den första dagen förblev resultatlös.
Andra dagen visade andra bullar
Dag två startade med jakt i mangelberget. Där hade siktats spår efter älg som var helt färska. Mycket riktigt fanns där också älg, en ko med kalv gick igenom skyttelinjen vid kanten till trollsjön. Stämningen höjdes i och med detta rejält i laget. Efter detta förflyttades laget till rannebo by. Det var dags för ett gamalt generalsåt, det så kallade “sven å valters”. Drevet startar då i öster utmed gränsen till ekhult och går sedan västerut ned för en ganska rejäl sluttning och stannar på tegarna i bungebo. Här har skjutits mycket älg genom åren. Jag själv brukar, om jag inte går i drev, stå på pass mellan bungebotegar och bungebogölen. Men denna gång anmälde jag mig frivillig till att ta ett annat pass in mot byn. Jag tänkte att det skulle vara kul att byta, plus jag hade en känsla av att där kunde det hända grejer. Min känsla skulle man nog har tolkat lite annorlunda för det visade sig vara helt tvärt om. Det fanns älg med i drevet, två stycken. Dom kom dock inte där jag stod utan där jag brukar stå. Som tur var så hade vi skickliga skyttar även där och den första älgen som var en tre taggad tjur, kom till Lennart Jacobsson först - där small det. Tio sekunder senare kom nästa älg, ungefär hundra meter längre bort där Sven Johansson stod - pang sa det igen. Det hela följdes av en kanonad av singnalskott, tre plus tre. Efter det sköts ett fångskott på den kviga som fallit för Svens bössa. På radion meddelades att det nu var fullt beträffande vuxna djur.
En präktig tjurkalv föll i valebo
Efter detta glädjande besked samlades åter laget där älgarna så behändigt låg, hundra meter från varandra. Djuren passades och transporterades med Stures traktor in till byn. Då var det äntligen dags för dagens första kaffe. Det var en munter grupp på femton jägare som åt medhavda äggamackor och drack rykande varmt kaffe från termosar. Ja då var väl jakten över sa någon, han fick snabbt mothugg. Nej, vi hade ju en kalv kvar och det var ju fortfarande bara förmiddag. Sagt och gjort, vi packade oss in i bilarna och for mot valebo. Valebo är ju kanske det älgsäkraste området vi har och rapporter från våra grannar i norr, högbergalaget i södra-valdshult, hade sport om många “inkörda” älgar på vårt område. Det var vi ju tvugna att kontrollera. Valebo omfattar två såt. Ett nerifrån södra vallsjön upp åt nordost mot valebo. Det brukar vi av hävd starta med, så också denna dag. Som vanligt också siktades en älg på kanten ungefär där vi brukar säga “svenna-skafferi”, den var dock inte skjutbar. Laget omgrupperades till såt nummer två, där drevet startar i norr uppe vid såget. Skyttarna ställdes ut på sedvanligtvis, jag själv fick ta mig runt till rannebosidan och bevaka drevets flank. Där fanns inte en älg, bara knott! Men plötsligt när man tänkt att nu är nog dagens jakt äventyr tillända, då small det till. En knall bara. Snart var det aktivitet i radion. Vem sköt, vad var det för något och är han kvar där?, undrades det. Marcus var den som sköt, och älgkalven som var tillsammans med sitt syskon och sin mor hade inte markerat säskilt tydligt i skottet utan fort iväg i riktning mot byn. Nu var allt tyst. Jag som var placerade långt ifrån händelsen förflyttade mig tillbaks till valebo för att få möjligheten att placera mig lite bättre ifall eftersök krävdes. När jag var på plats i valebo så såg jag nedåt skogsvägen och där låg kalven. Tvärs över vägen. Tänk en så smidig kalv, inga långa sträckor att dra älg där inte. Sven och Tina hade också kommit dit och vi meddelade de andra via radio att jakten var över, älgen var funnen. Det visade sig vara en rejäl tjurkalv. Skottet hade varit en lungträff, fast något hög. Det är inte illa av en kalv att förlytta sig över fyrahundra meter med det skottet i sig. Nu var i alla fall jakten definitivt över och arbetet med flåning och grovstyckning fortsatte sedan i rannebo.
Årets jakt gav sålunda en hudraprocentig utdelning och slutade utan några eftersök eller andra svårigheter - en jakt man får vara nöjd med. Under två jaktdagar såg vi sammanlagt nio älgar, varav tre hamnade i vår frysbox. Det kan man kalla en lyckad jakt i ranneboskogar.
Anders Friborg
anders.friborg@primani.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar