Det är visserligen några dagar till och med onsdag som kalvarna fortfarande är lovliga men för mig är älgjakten i alla fall över nu. Idag hade vi en härlig vårvinterdag i skogarna kring Rannebo. Tyvärr så blev det manfall och vi var inte fler än tre som jagade. Det var värst för dem som inte kom för så mycket härligare blir det inte i skogen.
Det började illa med att Sture ringde på morgonen och med skrovlig röst anmälde sig sjuk. Det var tråkigt att han inte kunde vara med, men nästan ännu tråkigare att Jack då inte heller fanns med i dagens laguppställning. Så är det ibland och i jakt blir man ofta tvungen att improvisera och hitta lösningar. För tre veckor sedan bevisade vi ju att det kan gå att på två man utan hund lyckas fälla älg. Allt som krävs är spårsnö, lokalkännedom, jaktinstinkt och en stor dos tur. Inget talade med andra ord för att vi skulle misslyckas denna dag.
Förra söndagen hade ju Anders i Öjhults hund drivit över en ko med kalv in över Trollsjöån in på vårat och med det i minne så beslöt vi testa och se om vi kunde få tag i något på Mangelberget. Det fick bli två passkyttar, en vid stora stenströmmen och en mot kanten av Trollsjön. Jag själv tog på mig Jacks roll och startade mitt drev nästan vid Lagmansrör. Jag gick genom planteringen på Hjortåsen mot Öjhultskvarn. Där mötte jag färska älgslag. Det var svårt att se vad det var för älgar, men de var före mig och hade gått där alldeles nyss. Jag kryssade vidare mot Magelberget, men vi lyckades inte få se någon älg.
Vi beslöt ta en kopp kaffe. Under tiden vi gjorde det ropade Anders i Öjhult på mig via radion. De hade fått upp ko med kalv på sin sida Trollsjöån och nu hade de gått över till vår sida. Om vi ville så fick vi gärna hjälpas åt, och den inbjudan tackade vi naturligtvis inte nej till. Anders och hunden fortsatte därmed över till vår sida och hunden sökte på för fullt. Tyvärr utan att få tag i älgarna igen. Vi fick släppa det.
Därefter beslöt vi gå igenom området mellan vägen till Tången och Rogers gärde. Skyttar placerades upp på gärdet och vid sjökanten mot Tången. Jag själv fortsatte med min roll som hund. Gick från Floen ned så jag kom ut vid Pålahöjen. Där fortsatte jag mot gärdet. Jag hittade faktiskt lite färska slag men vi lyckade inte få se något.
Nu hörde vi på nytt en rapport från Anders om att de fått upp ett nytt ekipage av ko med kalv i närheten av Trollsjöån. Det kan faktiskt även ha varit samma som tidigare som i så fall gått tillbaka, men det låter jag vara osagt. Vi tog i alla fall lämpliga pass på vår sida ån. Hunden och älgarna gick en till Trollakullen, och det var det närmaste det kom.
En strålande vårvinterdag tog slut och vi var faktiskt rätt nöjda trots att vi inte lyckades komma i närheten av ett skott.
Ett stort tack till alla som har samarbetat kring årets älgjakt. Gemenskapen i jakten är det viktigaste av allt tycker jag, och vi har mycket av den varan i Rannebo Älgjaktslag. Välkomna åter till hösten, och glöm inte att övningsskjuta i sommar.
1 kommentar:
Tack själv Anders! för ett mycket bra arbete som jaktledare! Ja de kändes inte alls roligt att behöva säga nej till årets sista jaktdag.Särskilt när det var så fint väder! Men nu väntar vi på ett nytt jaktår men nya spännande jakter. Tack för året som jaktåret som gått!!
Skicka en kommentar