Älgjaktsveckan är till ända

Återigen kan vi summera en lyckad älgjaktsvecka. Vi utnyttjade tiden maximalt och väntade till sista såtet på sista dagen innan vi sköt fullt. I år inneba "skjuta fullt" endast fällandet av en kalv. Vi hade i ÄSO:t beslutat att dra i handbromsen pga den vikande älgstammen och avstod därför från att skjuta kor. Vi får hoppas att vi nästa år kan börja se effekten av det och att stammen ökar igen. Vi är nere på 5 älgar / 1000 ha enligt spillningsinventeringen och vi kan nog hävda att det verkar tyvärr stämma väl med vad vi ser i skogarna. Det är inte gott om älg.

Vi startade som vanligt på torsdagen med samling i Rannebo. 14 jägare mötte upp för genomgång av PM och regelverk inför jakten. Därefter beslöt vi att börja även årets jakt med drev från Trolleberget ned mot Savaskogen. Det gav ingen utdelning utan vi fick istället samlas för dagens första kaffepaus - den bästa. När vi var klara med det så beslöt vi testa Bungebosåtet. Som vi har gjort de senaste åren så drev vi från söder mot norr. I den här såten fanns det älg. Vår allra nyaste jägare Ludwig Clenow satt i tornet kröken upp mot Trolleberget och fick se en rejäl tjur med skovelhorn på 50-60 meters håll. Han säger att den hade minst 10 taggar, kanske fler. Det är ju ingen dålig start på en älgjaktskarriär. Ungefär samtidigt hade vår andra unge älgjägare Ludwig Friborg en kviga i sitt pass vid Rogers tege. 

Vi fortsatte efter det med tångensåtet vilket inte gav några observationer. Det fick bli lunch istället vid jaktstugan i Sandbäcken. Ärtsoppan som vi bjöd jaktlaget på var som vanligt mästerligt tillagad av Ann-Carin. Ett stort tack för den. Dagen fortsatte med jakt på Norbergs såt mot Näsavägen och det omvända från söder mot norr även det utan resultat. Det enda vi fann var en redan död älgko vars kvarlevor låg lite utspridda inte långt från Krikaleet. Därmed var första dagen till ända.

Andra dagen började med de båda Valebosåten, utan en enda observation. Därefter blev det samling i Rannebo. Vi beslöt att testa Mangleberget och där hände det äntligen något. Arne skulle sätta sig i tornet nere vid Trollsjön på gränsen mot Kjells. Nere vid tornet stod kon med kalven som vi letade efter. Det var antagligen kon som vi har haft runt Trolleberget i ett par år nu. Hon tassade in i såtet och därmed steg temperaturer rejält i jaktlaget. Vi körde igenom såtet på vanligt vis men lyckade inte få ut någon älg. Kon är illslug och lurade oss tydligen. Vi samlades åter vid Hestra Ladugård för fika. Efter det beslöt vi åka tillbaka och gå över området igen. Då körde vi Trollebergssåtet fast en drevkarl startade även ute på Lilla Näs. Jag stod på pass nere på mossen vid Trolleviken. Där hittade jag slagen efter kon med kalven. Hon hade följt kanten mot mossen bort mot Mangleberget och slunkit igenom drevet på vägen. Vi lyckades inte få tag i henne denna gången heller utan vi fick ge upp och andra dagen var slut.

På lördagen hade vi fått hjälp av Per-Magnus och hans hund Nelson. Nu skulle älgarna nosas upp. Vi visste ju att de fanns en någonstans runt Trolleberget. Därför satte vi ut skyttar runt om och gick in med hunden där Arne sett dem. Nelson fick inte tag i dem utan gick istället mot Trolleberget och vidare förbi Milabotten. Där satte han fart och for in mot byn. Det gick fort och spåret ledde mellan Stefans och Rogers hus över åkern och vidare bakom våran maskinhall, över vägen och ut på mossen. Där fortsatte det över öarna ut vid korset mot fiskestugan. Över vägen igen och via det nya tornet vid talla som står på vägen mot ålakistan. Därefter gick det över till Valebo där det till slut släppte.

När Nelson var tillbaka hos oss fortsatte vi och satte ut skyttar med Mangleberget som utgångspunkt. Där jag hade sett att de gått släppte vi på Nelson. Han nosade upp dem och de kom förbi Sture som passade uppe vid Öjhults kvarn. Dock fick han inget skottläge utan vi fick finna oss i att de lunkade över gränsen till Öjhult. Åter till Rannebo för korvgrillning hos Roger och Monica. Sture Nordén bjöd på korven, vilket var ett mycket lyckat initiativ. Stort tack!

Vad skulle vi nu göra? Vi beslöt göra ett sista försök i Gunnilstorp. PM gick in med Nelson från norr och vi passade på Näsavägen. Vid Kättlabäcken hände det grejer. Det drog iväg mot söder och i tornet på Älgvägslia satt vår skarpskytt Marcus Svensson. Han gjorde inget misstag utan fällde kalven med ett skott. Vi fick således avsluta jaktveckan i triumf även i år.

Ett stort tack till alla goa jägare som är med i vårt jaktlag. Vi har alltid mycket trevligt tillsammans.