Se älgen som en resurs

 

 

Det går att ha en livskraftig älgstam utan skador på det ekonomiskt värdefulla beståndet. Det anser Bertil Forsberg som i 30 år skött skogen så att både älg och framgångsrika tallföryngringar får plats.

– När skogsägare säger att älgen är ett problem även vid låga tätheter så är det något som är fel. Vi måste kunna bedriva ett skogsbruk så att det finns plats för en älgstam.

Det säger Bertil Forsberg, skogsägare i Folkesgården, Värmland.

– Debatten om älg har blivit alltför polariserad och indelad i två läger: De som ser älgen som ett problem och ett hinder för skogsbruk och de som ser den som en resurs.

Själv hör Bertil Forsberg till den senare kategorin.

 

Inga betesskador på hans marker

– Här har vi på bara ett jaktlag skjutit 500 älgar de senaste 30 åren. Det innebär en vinterstam på 15–20 älgar per 1 000 hektar. Trots det hittar du inga skogsskador, det vill säga betesskador på huvudstammar, på mina marker.
Bertil Forsberg har utvecklat sina skötselmetoder under 30 år och på totalt cirka 80 hektar. För att få en hög fodertillgång satsar han på naturlig föryngring och sena röjningar. Även på svagare granmarker där han planterar lämnar han tallar som fröträd. Sena röjningar i kraftledningsgator ger ytterligare viltfoder.

Tall, gran och löv

Han visar på några bestånd som avverkades för nio år sedan.
– Vi markberedde med högläggning med grävmaskin, att inte markbereda är dumheter. Två år efter avverkningen kunde vi avveckla frötallarna.
Resultatet är ett imponerande uppslag av plantor, 15 000–40 000 per hektar, av både tall, gran och löv.
– Det innebär att det finns gott plantor som kan bli älgmat även där jag har planterat. Om man bara sätter 2 000 tallplantor och röjer bort allt annat är det inte konstigt att älgen tar det som finns, säger Bertil Forsberg.

Dyrare röjning

Den fortsatta skötseln omfattar brunnsröjning kring framtida huvudplantor vid 2 meters höjd och sen en hårdare röjning när tallarna kommit över älgsäker höjd, det vill säga 4–5 meter.
Med så plantrika och höga bestånd blir röjningen dyrare.
– Men dels sköter älgen en del av röjningen, dels slipper man kostnaden för plantor och plantering. Dessutom danas kvaliteten på tallarna av täta bestånd i ungdomen.
Förutom att han får både virkesrika skogar och en hög älgtäthet finns även andra fördelar med Bertil Forsbergs skötselmetoder.
– I Värmland har vi länge haft en stor älgstam vilket gjort att många tyckt det varit meningslöst att plantera tall. Ofta ligger andelen tall på 5 procent när det borde vara 40–50 procent. Att sköta skogen som Bertil gör ger en högre andel tall, ökad biologisk mångfald, en större riskspridning och bättre beredskap för ett ändrat klimat, säger Gunnar Botström på Skogsvårdsstyrelsen.

 http://www.lantbruk.com/skog/se-algen-som-en-resurs