fredag 17 januari 2014
Kunskapen kom till Stengårdshult
Mötet om klövviltsfoder i Stengårdshult blev en stor succé och Lars Dittmer och arrangerande LRF-föreningar har all anledning att känna sig nöjda. Det var en proppfull församlingshemssal vi steg in i några minuter före arton denna vinterkväll. Eftersom det var mörkt fick vi denna dag inte se den vidunderliga utsikten från Stengårdshult. Jag kan inte låta bli att kommentera den varje gång jag varit där, men så är det.
Det var inte för utsikten vi var där jag och Sture utan för att lyssna till två av landets kunnigaste personer angående klövvilt och deras foder. Lars Edenius började och han är en typisk forskare som forskar i viltekologi vid SLU i Umeå. Det är han som gör och sammanfattar studier om vad älgar mm. äter och hur det påverkar naturen. Hans föredrag efterföljdes av Mattias Svensson från Sydved som berättade om hur man i praktiken jobbar med skördare för att gynna viltet. Fredrik Widemo från Jägareförbundet tog vid och han har ju en mycket bred kunskap om allt som rör jakt, biologi och ekologi. Han förevisade med hjälp av material från Jägareförbundet och det brukar oftast vara väl genomarbetat, så även denna kväll.
Nu har jag ännu inte fått materialet på mejlen och det är svårt att memorera alltsammans men om man ska sammanfatta det i mycket korta ordalag så kan man säga att forskningen visar att god tillgång av foder minskar betningsskadorna. Man bör därför inte gallra hårt i planteringarna innan de vuxit förbi betningshöjden. De visade också hur mycket skogen har förändrats under senare del av 1900-talet. Förr vi hade mycket mer varierande skog och inte den monokultur vi har idag. Idag drivs skogsbruket mycket hårdare.
Fredrik Widemo visade också via diagram att den totala tillgängliga fodermängden skogen påverkar vilken nivå på betningsskador vi får klart mer än vilken älgtäthet markerna har. Det blev tydligt att det är viktigt att man ser till att skapa älgfoder i sina skogar och inte bara tror att det hjälper att skjuta så mycket älg som möjligt. En liten passning till våra älgförvaltningsgrupper.
När jag har fått materialet från föreläsningarna så återkommer jag med lite diagram mm.
Ett stort tack till framför allt Lars Dittmer som är en ständig idéspruta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Ett förtydligande med anledning av vad som rapporterades i Värnamo Nyheter från mötet.
Jag tycker inte att vi skall skjuta fler kalvar utan tidigare.
Hur skall den ingressen tolkas?
Om vi utgår från en given tilldelning så menar jag bara att vi borde skjuta kalv från dag ett. Detta ger mindre betesskador, fetare kor, fler kalvar till våren och tyngre kalvar. En typisk vinn vinn situation. Riskerna är att någon ko kanske stryker med där vi hellre ville se en kviga falla men det är ändå något gott med en föryngring av hondjur lite då och då.
Hej Lars!
Åt vem är du budbärare nu?
Jag uppmanar alla att läsa artikeln skriven av Rolf Svensson, Bottnaryd,
angående älgförvaltning. Denna finns idag införd på Svenska Jägarförbundets hemsida.
Budbärare? Jag står för vad jag skrivit.
Har du en annan uppfattning så får du väl säga vad som är fel med det jag skrivit och/eller tala om vad du tycker är rätt.
Läs denna artikel i Svenska Dagbladet. Reproduktionen lider nog fortfarande av de tuffa vintrarna för ett par år sedan tror jag.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sa-klarar-djuren-vintern_8927430.svd?utm_source=sharing&utm_medium=clipboard&utm_campaign=20140126
Den här artikeln som Halvard hänvisade till är definitivt värd att läsa:
http://svenskjakt.se/opinion/debatt/jakttiden-pa-alg-maste-kortas/
Jag är också tveksam till att skjuta kalv från första dagen. Tycker att risken att produktiva kor skjuts är för stor. En kompromiss kunde vara att freda enkelkalven bara första veckan. Då hade man hunnit skjuta en och en annan kviga innan korna blir lovliga. Då hade man skyddat de flesta i alla fall. En vecka mer eller mindre kan ju inte göra så mycket varken till eller från för betesskador och kornas kondition.
Jag har inget emot Rolf Svenssons idéer om att starta älgjakten någon vecka senare. Det är klart att man har nog mer kunskap nu för tiden om brunsten. Jakten efter nyår för skötas med omdöme. Är det svåra förhållanden så kan man ju låta bli att jaga. Men t.ex. i år har älgarna haft det rätt lätt, och då är det inte så farligt med lite jakt.
Tveksamt om artikeln har mnågon större bäring på det diskuterade ämnet. en senare jaktstart är förvisso lämpligt men mitt resonemang om en kalvjakt från dag ett bygger på vad jag läst Skogsvilt III producerat av Grimsö samt vad jag lärt mig från vad vi får lära oss inom lammnäringen där lamm bör skiljas från tacka 100 dagar efter födsel för att tackan skall återhämta sig till nästa lamning.
Anonym = Lars
Jo, jag känner igen dessa propåer. De florerar främst i kretsen av skogsbolagen. Man försöker med alla medel förmå oss att skjuta älgstammen helt i sank. Räkna ut hur många kalvar som inte föds under tiden en 5-årig älgko skall ersättas av en kviga. Kanske 8-10 kalvar innan kvigan kommer fram och blir lika produktiv.
Mycket har förändrats sedan jag började jaga för snart 60 år sedan.
Då var det straffbart att skjuta en kalv. Nu är det nästan straffbart att inte skjuta kalv.
Skicka en kommentar