Lördagens kalvjakt

Precis som Sture skrev i kommentaren till förra inlägget så var det en otrolig dag. Sture Jonsson hade sett ko med kalv vid norra ändan av Trolleberget på morgonen så självklart släppte vi Jack där. Mycket riktigt fick han nästan direkt kontakt med älg och saluterade det med skall. Det bar ganska spikrakt mot Mangleberget, upp över det och vidare bort mot Hjortåsen. På min GPS pejl kunde man se spåret efter Jack och det gick rakt över Hjortåsen och ned till Trollsjön. Där stannade Jack upp. Älgen hade gått i sjön.

Sture hämtade upp Jack och vi beslöt släppa honom på stället där vi sett kon med kalven på morgonen igen.

Inom några minuter hade Jack älglukt i nosen igen och signalerade det med skall. Drevet var i gång och nu borde det vara rätt älgar. Det gick in mot Rannebo och precis efter Floen så gick de över vägen. Nu bar det av söderut i ganska lugnt tempo. Jack skällde gångstånd. De var på väg rätt upp mot Arne där han stod på Broberget. Gående kom de förbi honom på 25 meters håll. Jag kunde se på GPSen att det gick rätt förbi där Arne skulle vara och tänkte att nu smäller det 100% säkert. Men icke sa Nicke. Kon var mellan Arne och kalven hela tiden och han fick inte tillräckligt med lucka för att våga skjuta. Retligt eller hur?

Via radion bestämde vi att Sture Nordén skulle ta sig till Bungebogölen och ställa sig på pass där. Arne smög mot älgarna nere på Svens där Jack nu hade fått fast dem. Som så ofta lyckades inte ansmygningen utan älgarna gick igång. Rätt mot den gillrade fällan och mycket riktigt kom de till Sture där han stod vid gölen. Men samma visa igen, han fick inte någon skottchans trots bara 30 meter till ekipaget. Denna gång var det kalven som gick mellan Sture och kon. Men det var lika illa. När kalven väl var fri från kon så hade Sture bara rumpan att sikta på och det är ju inte till någon nytta.

Älgarna gick över bäcken som utgör gräns mot Lasses i Hyltan och var "out of bounds" som man säger inom golfen. Vi ställde ut oss på pass utmed gränsen utifall det skulle vända tillbaka. Men det gjorde det inte förrän efter ett bra tag. Då hade alla utom jag och Sture tröttnat och tagit helg.

Nu gick det via Kjells i Ekhult upp mot Trollsjön. Sture tog pass uppe vid södra delen av Trolleberget. Men det kom aldrig dit utan gick istället mot Trollsjön. För andra gången samma dag så gick älgarna i sjön. Där sam de över mot Lilla Näs. Jag tog mig raskt bort dit. Halvsprang vägen ut på den lilla halvön för att kunna möta dem. Lilla Näs som nu är kalhuggt har en hög åsrygg på mitten, den besteg jag och när jag kom upp fick jag se älgarna. Perfekt stod de nere vid strandkanten och spanade efter Jack på andra sidan. Jag dök ned i myllan. Kröp fram till krönet och förberedde mig på ett välplacerat jaktskott. De båda älgarna hade fortfarande bakarna mot mig men det var ju bara en tidsfråga tills jag skulle få en skottchans. Plötsligt så fick de antagligen vittring från mig och satte fart. Men när jag kollade i kikarsiktet var allt dimmigt. Den raska promenaden upp till toppen hade gjort att jag svettades och glasögonen immade igen, i precis fel ögonblick. Älgarna sprang en bit och hoppade sedan i sjön igen. Det var bara att lyfta på hatten för den där illsluga kon. Hade jag som vanligt haft kontaktlinser på mig denna dag istället för glasögon så hade det fått en annan utgång.

Det låter nästan som en skröna den här historien, men så här otroligt förflöt denna jaktdag. Jack gjorde ett mycket fint jobb och i normala fall så skulle den här dagen ha resulterat i minst en härligt rungande studsarknall i novemberskogen. Men jag har på känn att vi kommer få mer chanser med den här kon.

Nästa lördag jagar vi inte utan det blir först lördagen efter det. Preliminärt i alla fall.