Samtal med Rolf Svensson

Åke som känner Rolf Svensson sedan långt tillbaka förmedlade kontakten till honom, och det var ett givande initiativ. Rolf Svensson är konstnären och illustratören som har tillbringat enormt mycket tid åt att studera älgar och deras beteende. Få vet så mycket om älgar som just Rolf Svensson.

Jag frågade Rolf om hur han såg på våra funderingar kring vår älgstam. Om de problem som vi ser med låg andel kalv per vuxet hondjur. Först ska det sägas att man kan naturligtvis inte dra för stora slutsatser på ett så litet område som vårt. Man måste upp till arealtal som motsvarar ett helt älgförvaltningsområde eller liknande för att dra säkra slutsatser av statistiken. Men man kan ändå fundera lite kring de värden vi får fram och de tendenser vi ser i skogen.

Vi har ställt oss tveksamma till om målsättningen med 6-8 älgar/1000ha i vinterstam är rätt. I våra tvivel får vi medhåll av Rolf Svensson. Med en så liten stam är det tveksamt vilken kvalitet vi kommer att kunna hålla. Vi kommer efter att vi nått den nivån bara ha utrymme att skjuta enstaka djur i vårt jaktlag årligen och det kommer att bli helt omöjligt att reglera stammens utveckling med så få individer. Med nuvarande avskjutningstakt (5,9 älgar/1000ha) så skjuter vi snabbt sönder vår älgstam, så är det helt klart.

Även idén med att skjuta rent ko med enkelkalv tidigt ställer sig Rolf Svensson tveksam till. En ko med kalv har med 85% säkerhet kalv även året efter, säger han. Det stora bekymret är att korna håller en för låg medelålder inte det omvända. En ko lever normalt betydligt längre än en tjur, kanske 20 år mot bara 12-14 för en tjur. Om vi börjar skjuta ut våra produktiva kor istället för årskalvarna så sjunker snabbt medelåldern och reproduktionen följer med ned lika snabbt.

Som utfallet de två senaste extremt snörika vintrarna har blivit i vårt jaktlag så kan vi se att har vi inte lyckats skjuta kalvar utan nästan bara vuxna djur. Det innebär att vi i år har haft klart fler fjolårsdjur i skogarna. Pinntjurar och kvigor som då naturligtvis inte ännu blivit produktiva. Då får vi följaktligen också en låg andel kalv också per vuxet hondjur eftersom det är lite extra många kvigor i icke produktiv ålder. Till hösten så bör det dock finnas lite mer kalv och vi bör då också kunna få en bättre fördelning av avskjutningen, om man ska se lite optimistiskt på det hela.

Jag frågade även Rolf vad han trodde om att tjurarna stångar ihjäl varandra när de blir många. Det tyckte han inte var något problem utan naturligt. Det kommer en artikel författad av honom i Svensk Jakt under året i det ämnet. Det ska bli kul att läsa den. Det kanske är så att naturen på det viset reglerar sig självt genom att en del tjurar stryker med i kampen om att föra sina gener vidare. Det är "survival of the fittest" helt enkelt och något som ger en starkare stam på sikt. Självklart har Rolf Svensson rätt i det när man tänker efter.

Som slutsats kan man säga att vår målsättning för vinterstammen är av allt att döma för låg precis som vi misstänkt. Den för låga målsättningen medför att vi nu har en för tuff avskjutningsplan som riskerar att skada älgstammen och det ganska snabbt.

Rolf poängterar även att det är mycket viktigt att vi baserar älgförvaltningen på kunskap och fakta och kommer bort från egoistiska och personliga uppfattningar. Det är inte svårt att hålla med honom om det - om jag ska framhålla min personliga uppfattning...