Med risk för att ni tror att jag druckit något olämpligt eller ätit flugsvamp berättar jag vad jag sett ikväll.
Strax före mörkrets inbrott var jag ute och spanade lite i Ranneboskogarna. Först försökte jag se om jag kunde stöta på någon älg på tallbacken vid Vallsjön. Jag såg några hyggligt färska slag i leran, det var det enda. Därför rattade jag iväg mot Gunnilstorp. Mörkret började leta sig in bland grenverken i skogen och det långa skuggorna från granarna löstes sakta upp i det allmänna mörkret. Vid Floen såg jag att bilens strålkastare började göra nytta.
Jag har en superstark handhållen strålkastare kopplad till cigarettuttaget som jag har kommit på är ett fantastiskt hjälpmedel när det gäller att spana efter älgar. Den fick nu hjälpa mig att söka av hyggen och öppna platser utmed vägen. Väl i Gunnilstorp kollade jag upp det stora hygget utefter Granstorpsvägen vid Rödjan. Där såg jag inget. Jag åkte därför in mot Rannebo igen. Kollade de platser jag trodde bar en chans att vara tillhåll för älgar. Vid det stora hygget på norrsluttningen av Trolleberget stannade jag. Tryckte ned bilrutan och tände lampan. Direkt såg jag de karaktäristiska reflexerna från älgögon i kanten av hygget. Jag räknade till två ögon, sedan två till. Där stod en kom med kalv. Bara 50 meter från vägen. Jag slog av motorn och tog fram kikaren. Det hade hunnit bli helt mörkt nu så när som på en rätt starkt lysande månskiva. Jag såg ändå helt klart i kikaren den förvånade kalven som betade ett tiotal meter från kon, som inte släppte mig med blicken utan stirrade rätt in i den starka lampan.
Jag lät lampan svepa uppåt backen, och direkt blänkte det till igen. Fler älgögon. Jag räknade snabbt in två älgar till, sedan ytterligare två. Där var sex älgar, nej var det inte ett par till längre upp i backen. Jo sannerligen, det var sju älgar på hygget. Jag trodde knappt mina ögon. I nästan en halvtimme satt jag med kikaren och lampan och kollade. Det var tre tjurar, två kvigor och en ko med kalv. Jag har aldrig varit med om något liknande. Men så har jag ju inte heller åkt runt i skymningen och lyst med lampor in i skogarna.
Jag var ju till slut tvungen att åka därifrån trots älgeldoradot. Att jag redan sett sju älgar hindrade inte att jag kollade upp de övriga hyggena utmed vägen. Vid milabotten såg jag två rådjur och ytterligare ett inne i Rannebo. Vid Svens hygge mellan lyckan och gården lät jag lampan göra ett svep. Direkt såg jag reflexerna från fyra älgar. Två rätt nära och två längre bort mot skogen. De bortre avlägsnade sig men de som stod närmast stannade kvar. Det var en pinnatjur och en kviga.
Alltså hela elva älgar i Ranneboskogarna denna kväll. Tro det eller ej. Jag var bara tvungen att skriva ned detta för det var häftigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar