Jaktlycka i nordväst

Skytten Anders Jonsson och den fina tjuren

Från våra grannar i nordväst har vi fått den här fina berättelsen om hur det gick till när jakten lyckades som bäst:

Älgjakten 2009-2010 började måndagen 091012 med att vi passade hela dagen från pass, vilka var och en hade valt efter kortdragning. Många observationer. Själv såg jag en ca. 10-taggare på väg till mitt pass. Rikard såg två tio-taggare, alltså sammanlagt minst två tiotaggare. Dessutom observerades en ko med två kalvar, en ko med en kalv, en kviga och en pinnatjur.

Det var med goda förhoppningar vi startade tisdagen med att passa en stund på morgonen, för att sedan börja driva igenom såtarna med en eller två drevkarlar. Allt beroende på såtarnas storlek och belägenhet. Vi började med såten utmed Valån och upp mot Kullebo och Södra Valdshult. Härefter tog vi Klipporna. Inga älgobservationer.

Under matuppehållet planerades för nästa såt nere utmed Vallsjön och Grytebergen. Anders, som hade drivit de båda tidigare såtarna, erbjöd sig att gå igen. Protester från oss andra, inte kunde väl den säkraste skytten i hela jaktlaget, driva hela dagen. Eftersom det bara är Anders och jag som kan gå den såten efter konstens alla regler, bestämdes att jag skulle gå.

Rikard placerades i södra änden av Grytebergen, Anders i tornet i Gölgamossen och Hans i mossakanten innanför bäcken utmed Mossabo sjöväg. De andra skyttarna placerades ut runt såten lite längre in i marken.

Ulric följde med mig och började med att passa i svalget öster om Mossabo ö. Han skulle sedan, när jag kom fram till honom gå med i drevet, då vi skulle ta västra delen av såten. Själv började jag driva i norra ändan av åsen söder om Tångagropen mot söder. Jag klappade igenom den åsen och vände sedan åter i kärret en bit för att sedan gå upp i norra ändan av Grytebergsåsen och ta denna söder ut. Precis när jag kommit upp i åsen, meddelade Ulric att han just hört en älg gå iväg norrut ungefär där jag börjat driva.

På tal om Ulric, så hade han efter ett krångel med sin älgstudsare, fått låna min 338:a. Således gick jag utan vapen. Jag fortsatte ut till Rikard och han omplacerades längre upp i såten. Efter en stunds väntan, fortsatte jag i norr och upp i Fredsparken. När jag kom upp på det högsta mittför Anders, meddelade han att han just hört en älg och att detta var ungefär där jag befann mig. Nästan samtidigt meddelade Ulric, att han såg en älg i slyet ut i kärret. Han såg inte vad det var för djur, men kunde meddela att han såg en stor hakapåse. Nu steg spänningen, då man kunde ana att något ”stort” var på gång. Han meddelade sedan att han inte såg djuret längre, men han anade att det gått mot Mossabo ö. Strax efter meddelade Anders att han kunde se en tjur i södra delen av Mossabo ö.

Min tanke var nu, att älgen hade lurat oss och var på väg ifrån oss. Jag tog då till mitt gamla trick, att härma kons brunstläte. Jag körde några sådana läten och Anders meddelar igen, att nu är älgen på väg tillbaks ner mot sjön och rakt emot mig över mossen och att det är en ”riktig” tjur. Strax efter smäller ett skott och Anders meddelar att älgen ligger ner. Strax efter small två snabba skott och Anders meddelade igen. Nu ligger den still.

Samling vid älgen av i tur ordning Ulric och jag, Hans, Conny och Rikard och gratulationer vidtog. En vacker udda tolvtaggare låg på mossen. Detta var ingen av de tjurar vi sett dagen före enligt både Rikard och mig.

En vacker bild och för den som inte vet hur det ser ut, så tänk er en bild över en norrlandsmosse med en liten tjärn mitt i. Anders satt i ett torn på ena sidan tjärnen och sköt över tjärnen. Ett ganska långt håll, men vad gör det när det sitter en säker skytt i tornet.

Sedan vidtog själva arbetet. Hans och jag hämtade traktor och pulka och vi fick även med oss Karl-Erik, vilken inte kunde stilla sin nyfikenhet. Vi tog oss via Mossabo sjöväg ut i södra delen av Mossabo ö. Ytterligare ca. 200 meter ut i mossen låg älgen urtagen och klar. Han lastades i pulkan och vi drog den i land på sex man. Det gick så fort att Karl-Erik inte hann med, utan att vi fick vänta på honom vid traktorn. Härefter bar det upp till Mossabo och älgen flåddes och hängdes upp i höhissen.

Nu var det roligt att invänta Rannebolaget, vilka enligt gammal tradition var inbjudna som gäster, denna gång till Mossabo. Vi blev inte färdiga med arbetet innan de kom. Vi blev sena, men vad gjorde det.

Jag kan bara tänka mig följande scenario. Att inte Anders hade kommit åt att skjuta tjuren och att han kommit upp till mig istället, där jag stod och lockade utan älgstudsare.

En minnesvärd jaktdag, nedtecknat av Jaktledaren för en lyckad jakt.