Älgjaktsveckan över

ÅSENHÖGA 2006-10-16

Den inledande älgjaktsveckan är nu tillända och resultatet av veckan är ganska hyggligt. En kviga är skjuten och inget har gått galet. Vi kan också konstatera att det är mer älg i skogarna runt Rannebo än vi hade förväntat oss. Vi har under de tre första dagarna sett 13 garanterat olika älgar, och det är trots allt inte helt illa. De ändrade avskjutningsreglerna innebar dock att vi hade svårare än vanligt att få rätt djur i rätt läge. Det medför att jakten tar lite längre tid nu än tidigare, men det är ju bara trevligt när man har kul.

Första dagen
Vi samlades som vanligt uppe hos Sven i Rannebo. 08.00 var det en förväntansfull fast dock lite liten skara jägare som andades in den svala oktoberluften. För mig själv var det lite extra eftersom jag begick min debut som jaktledare. Alla hälsades välkomna och årets älgjakt börjades med en tyst minut för Ivar och Börje som gått bort sedan förra årets älgjakt. Efter det fördrogs reglerna gällande jakten. Därefter bestämde vi oss för att starta årets jakt i Gunnilstorp. Vi hann inte få ut skyttarna innan första obeservationen gjordes. En kviga stod på hygget på gränsen mot Granstorp men skottchans gavs inte eftersom endas rumpen var fri och hon var på väg ut från våra marker. Nästa drev blev på andra sidan vägen och slutade utan älgkontakt. Sedan lockade kaffet oss att ta en liten rast. Mangelberget blev nästa anhalt. Där såg vi en ko med kalv redan innan vi satt ut skyttarna. Dessa var dock inte med i drevet utan försvann ut åt lilla näs. Ny förflyttning och jakten fick fortsätta i Valebo, som kanske är det älgsäkraste stället på våra marker. Första drevet som gick från Vallsjön upp mot Valebo var resultatlöst. På andra drevet blev det dock kontakt och även här var det när skyttarna placerades ut som älgarna obeserverades. Sture så en ko med kalv vi torvladan där han stod och Lennart Högberg såg vad han bedömde som en ensam kalv uppe vid valån. Jag själv tog med mig två skyttar och rundade den lilla ås som går i nord-sydlig riktning ganska nära husen i Valebo. På vägen såg jag och Marcus en tjur lämna såtet väster om gölen i sydlig riktning. Detta innebar alltså 7 olika älgaobeservationer denna dag, fast inga djur var skjutbara.

Andra dagen
Nu började vi bli lite sugna på skotttillfällen och diskussionen om hurvida beslutet att spara vissa djur kom på tal. Det är ju alltid så att när jaktlyckan inte varit den rätta sänks stämningen succesivt. Linjen ligger dock fast vad gäller avskjutning och dagen startas med såtet där drevet startar på trolleberget och går norrut. I år tog vi även med hörnan ner mot trollsjön i drevet och det visade sig genast vara rätt. Där möter Sture (som gick i drevet) två pinnatjurar och en ko med kalv. Drevet fortsatte. Jag som stod på ett fint pass hörde det snart knaka rejält inne i planteringen på norra sidan av trolleberget. Strax kom älgarna, i fint trav nerför backen där jag stod mitt i en storskog bland höga granar och tallar. Först kalven med huvudet högt, sedan kon och strax efter en fin pinnatjur. Det är en härlig syn att få se en oktober morgon. Eftersom alla de tre djuren var fredade följdes det inte av en skarp knall utan skogen förblev tyst. Därefter var det återsamling i Rannebo och dags för det såt som slutar nere i Bungebo. Där var älgfritt så vi beslutade att förflytta oss mot Granstorp och där använda Sture Nordéns fina gråhund. Nu skulle älgen tas. Skyttar sattes ut runt det ganska svårskallade området på nordsidan om näsavägen. Sture och Anders gick in med hunden och släppte den. Snart hördes skall, vilket gick fram och tillbaks inne i såtet men försvann över vägen in mot trollsebo. Det visade sig vara rådjur som drevs och dessutom av en liten drever och inte av Stures gråhund. Gråhunden hade gått rakt ut ur såten och försvunnit. Inget att gör åt utan det var bara att ta nya tag. Mot Hestra löd ordern. Där fick det bli drev igen och det visade sig lyckat. Två kvigor gjorde sällskap ner mot den mosse som gränsar mot Gunnilstorp och Ingarp. Där hade vi två av våra mest erfarna skyttar. Sven Johansson och Lennart Högberg. Strax small det. En så där god skarp knall som talar om för en att nu har det äntligen hänt något. Den efterföljdes av ytterliggare två tät följda smällar, två signalskott. Kviga nere. En snabb kontroll från min sida visade att den låg där den skulle och älg nummer 37 hade fallit för Svens gevär. Lennart Högberg hade sett den andra kvigan men inte haft chans att skjuta. Nu höjdes genast stämningen med minst 300%. Älgen passades sedan på plats och transporterades till Rannebo för att flås. En lyckad älgjaktsdag var tillända. 6 olika älgar observerades under dagen, men kon med kalv som sågs vid trolleberget var troligen samma som sågs vid mangelberget.

Tredje dagen
Ett muntrare gäng samlades vid åtta tiden. Dessutom ett större gäng än tidigare eftersom fler hade fått tillfälle att ansluta. Eftersom så pass många älgar varit synliga hos oss och även i jaktområdena runt i kring så tog jag beslutet att lätta något på avskjutningsreglerna. 0-6 taggar var fortfarande fredade, med nu tilläts enkelkalvar. Detta eftersom många skjutit fullt hos de angränsande lagen och att det var så pass god tillgång till älg. Jag poängterade dock att vi skulle vara riktigt noga med att inte skjuta bort någon ko från kalv samt att efter skott hade fallit fick vi inte skjuta något mer innan vi visste vad det var, så att vi inte skulle riskera överskjutning på någon vuxen. Vi startade med att köra två såt i Hestra. Först samma som vi avslutade med, det längst i norr. Angränsande jaktlag misstänkte en skadskjutning på en kalv och vi beslut därför att ta de området igen utifall den fanns där. Någon kalv såg vi inte till men dock en tjur och kviga, på samma ställe som där Sven sköt kvigan dagen innan. Det är ju nästan märkligt att det kan vara så att det bara över natten fyller på med djur i samma område. Inget av de djuren var möjliga att skjuta utan vi gick vidare till såtet söder om Ingarpavägen. Det var också resultatlöst och vi förflyttade oss därför tillbaks till Rannebo. Först kördes områget mot Valebo ner mot Norra Vallsjön och sedan området med start på Tången mot Rannåsen. Båda två utan älg. Vi beslutade sedan att ta mangelberget igen. Sagt och gjort men även det var älgfritt denna gång. Första veckan avslutades i och med det och vi samlades i Rannebo och åt upp de sista mackorna och drack upp den sista slurken av kaffet. Sammanfattningsvis så kan man säga att det gick bra. Vi hade kanonfint väder och den älg som sköts föll i skottet. Vi får nu möjligheten att få någon dags älgjakt till under hösten och det ser jag fram emot. På lördag om två veckor den 28:e samlas vi för ett nytt försök, kl. 08.00 i Rannebo - välkomna.