Fällfångst 2

Grävling nummer två är nu tagen i fällan. Det finns tydligen fler än vi trodde. Den här var dock inte lika fet som den förra.

Film från årets älgjakt

Slakt på fredag

Det kommer att bli slakt på fredag och det kommer att finnas kött att hämta fr.o.m. 17:00 skulle jag tro. Vi börjar stycka kl.13:30.

Kviga fälld i Rannebo

En fin tviga fälldes av oss idag på näsavägen. Den vägde 155 kg i slagtvikt och var 4,5 år enligt tandsågningen. Faktiskt trodde vi inte att den varken vägde så mycket eller var så passa gammal, hon såg inte speciellt "koig" ut. Det fanns ingen mjölk i ljuvret så hon hade i vart fall inte fått någon kalv i år. Man kan undra varför hon gick utan kalv. Kanske stod hon bara över detta år.

Annars startade denna fjärde älgjaktsdag med samling i Rannebo precis som vanligt. Till dagens jakt hade Anders i Öjhult med hund bjudits in och de var först på plats på Svens ladugårdsbacke denna morgon. Vädret var rätt okej under dagen med lite lätt regnstänk då och då. Det var trots vätan rätt hygglig temperatur så man frös inte. 

Med två hundar på plats skulle jakten bli något annorlunda mot det vanliga. Vi beslöt att utnyttja ett större område än de vanlig såten och satte därför skyttar i söder och väster. Vinden kom från sydväst och vi räknade med att älgarna som vanligt skulle försöka ta sig ur såtet åt det hållet. Sture startade med Jack borta vid jorahölan medan jag följde med Anders till Trolleberget för att släppa hans hund där. Vi gjorde så också och började med en bergsbestigning upp på Trolleberget. Väl uppe fick vi faktiskt tro det eller ej pusta ut lite. Det kan man inte tro, men så var det. Anders hund flåsade inte utan fick istället upp en älg. Ett kort upptagskall hördes och sedan drog det iväg nedför berget. Rätt mot pass 38b nere på mossen vid Trolleviken. Påpassligt nog så hade vi satt en skytt där nere och det var Håkan som hade fått det uppdraget. Precis som vi såg på GPS:en så gick ekipaget också förbi passet, hunden var dock för nära älgen för att det skulle smälla. Ett helt riktigt beslut. Hunden och älgen fortsatte en bit till men sedan släppte hon älgen som hade visat sig vara en ensam kviga.

Vi fortsatte norrut över Trolleberget och vek sedan av mot väst i riktning mot Bungebo. Ytteligare en älg nosades upp och det drog iväg, denna gång mot norr. Ett tag såg det ut som om det skulle komma till Anders som hade passet som vi kallar röaledet. De kom aldrig ända fram dit utan fortsatte istället mot Tången. där snurrade det runt lite för att sluta med att älgen eller älgarna hoppade i sjön och simmade över. Sture och Jack var även i närheten med lyckligtvis hänge han inte på utan de fortsatte istället mot gärdet och Hägnet.

Jag och Anders hämtade bilen och tog oss bort mot Tången där hunden kunde hämtas in. Vi åkte tillbaka till Milabotten där hunden släpptes igen. Sökandet över Broberget in i Bungebosåtet blev resultatlöst och vi beslöt samlas för kaffe istället. Det hade tagit rätt lång tid och det blev antagligen lite drygt på passen för en del av skyttarna, men det får man leva med ibland om man ska ha tränade älghundar att tillgå. 

Vi åkte efter det ut till Gunnilstorp och satte nu ut skyttar utmed Näsavägen och landsvägen. Jack fick vila och Anders fick nu en ny vägvisare då Anders Norberg nu tog över min roll. Jag smög istället ut på pass 25 som ligger lite söder om vägen. Mitt emellan där Högberg sköt tjuren som stod och dog och där Lennart sköt den där felkonstruerade tjuren, han som hade pungkulorna inne i kroppen. Då vet ni var det var jag stod. På väg dit såg jag något som rörde sig. Det var en älg. Genast tvärstannade jag och spanade. Det var en kviga, det kunde jag klart urskilja mellan grenarna. Den stod i kanten av hygget som jag var på väg mot. Jag smög mig i sidled för att hitta en glugg att skjuta i men lyckades inte finna någon. Vinden var rakt i mitt ansikte så älgen hade inte fått vittring från mig utan bara hört mig. Det brukar inte innebära någon häftig flykt. Det gjorde det inte den här gången heller utan kvigan gick långsamt undan. Jag beslöt att låta den vara för att kunna vända på drevet och ta den från andra hållet senare.

Anders och Anders gick över såtet med hunden utan att få upp någon älg. Därför bad jag dem att ta sig bort mot mitt håll. Runda mig och gå in i det södra såtet från söder. Skyttarna på landsvägen flyttade vi också söderut. Nu var det riggat för utdelning. Anders och Anders släppte hunden borta vid Saras. Nästan direkt tog hon upp älg. Alldeles för tidigt kom det att visa sig för det var inte samma älg. Det drog iväg inåt Trollsebo. Anders Norberg gick igenom såtet manuellt för att ändå driva igenom det. Ingen älg kom dock ut. Anders kom ut vid första tornet sett från Krikaledet. Jag bad honom via radio att gå ut till Krikaledet istället så han inte var i vägen utifall hunden med älgen valde att gå norrut igen. Han hade bara hunnit 30-40 meter från tornet när det small bakom hans rygg. Det var Marcus som satt i tornet som blixtsnabbt reagerade när kvigan kom över vägen. Alltså efter att Anders kommit ut. Ibland blir man förvånad. Marcus sköt ett snabbt skott mitt i lungan, det var allt han hann med. Kvigan passerade förbi Sture också som satt i nästa torn, men han såg inte någon skada på älgen alls och vågade därför inte skjuta. Han trodde att det var en annan älg Marcus hade skjutit på. Älgen försvann över mossen in i skogen. Jag var snabbt på plats och kunde spåra älgen en liten bit. Efter drygt 100 meter låg hon där och jag kunde via radion meddela fyndet till en lättad skytt.

Fyra mycket fina älgjaktsdagar avslutades med en skarp studsarknall i älgskogen. Mycket bättre än så blir det inte. Nu återstår kalvjakt och det ser jag verkligen fram emot. Tack alla som hjälpt till med jakten så här långt.  

Fällfångst

Jag flyttade fällan för ett par veckor sedan. Försökte placera och rigga den efter konstens alla regler. Inför förra helgen laddade jag den med lite gammalt kött. Idag blev det utdelning i form av en grävling. Jag skulle tro att de är lite lättare att lura in i en lothinfälla. Skoj var det i alla fall.

Tredje dagen slut utan att skott lossats

Man borde kanske vara besviken när man inte lyckats fälla en älg på tre hela jaktdagar men det är jag inte. Jag tror inte heller att övriga medlemmar i jaktlaget är det. Det beror på att vi haft tre härliga jaktdagar med mycket älgkontakt. Denna dag var inte annorlunda än de två första. Nu hade vi beslutat att inte släppa igenom några kvigor heller utan att klippa till om vi fick chansen.

Vi startade med samling vid ladugården i Hestra. Termometern stod på minus tre grader när solen steg upp över horisonten. Någon jägare hade fallit ifrån men andra kommit till så vi var fullt manskap ändå. Efter lite morgonsnack om vad som skjutits i viltvårdsområdet och liknande spörsmål så beslöt vi sätta igång och jaga. Vi körde det norra såtet i Hestra. Eftersom vi var rätt gott om skyttar så satte vi Nisse i bakpass där skallen startade. Det visade sig vara en riktig taktik eftersom det ganska snart efter att skallen startat kom en liten pinntjur smygande tvärs igenom skallkedjan. Nisse kunde inte säga om det var en kviga eller en tjur. Därför beslöt vi att driva igenom det lilla området väster om ladugården också. Det brukar vi sällan göra men nu fanns det ju en tydlig chans att det var älg där och den ville vi kolla upp. Skyttarna ställdes ut och skallen startade på vägen in mot Granåsen. När drevet gick igång stötte de på en ko med kalv där inne, tyvärr påväg ut ur såtet. Den andra älgen som hade passerat Nisse tidigare visade sig vara en liten pinntjur med 10 cm horn. Det var bara att göra patron ur.

Efter det körde vi det södra Hestrasåtet. På väg ut observerade drevkarlarna två älgar till men i övrigt var där tomt sånär som på tre rådjur som rusade förbi mig i raketfart och en räv som passerade en skytt.

Vi fortsatte jakten med att köra såtet vid Gunnilstorpa gärde. I år körde vi såtet omvänt och skallen startade på gränsen mot Granstorp. När de skulle igång observerades en oidentifierad vuxen älg. I drevet kom sedan en ko med kalv som rusade över landsvägen och sprang nästan ned skytten som stod där. Det fick bli kaffe som tröst och det är ju inte det sämsta.

Nu tänkte vi släppa Jack och det fick bli i området runt Mangleberget. Vi satte skyttar från långbacken nere vid Rannåsen upp till Trolleberget. Sedan från Trolleberget i söder ned till Trollsjön. Plus två skyttar utmed ån mot Öjhult. Jag själv följde med Sture och gick med Jack. Vi startade på Näset gick upp mot Manglegölen, vidare utmed Hjortåsen. Därefter mot Mangleberget, Lilla Näs och sedan upp genom Ängabacken. Allt utan resultat.

Vi beslöt att ge oss på Hängneståtet som sista för dagen. Där fanns en chans att det var älg, en ko med kalv hade redan observerats när de tog sig över gärdet i Rannebo. Nu sattes skyttar ut som vanligt längst vägen ned mot sjön. Inte en älg var där. Antagligen hade de tagit sig över till Valebo.

Jaktveckan fick således avslutas utan att vi lyckats fälla någon älg. Chanserna har dock inte saknats och vi har gott hopp om att fälla någon under den långa jakttid som vi har. Ett stort tack till alla goda jaktkamrater det är ett nöje att vara jaktledare i detta jaktlag. Och på lördag tar vi dem!

Inget skjutet andra dagen heller

Fredagens jakt inleddes med stor förväntan. Vi hade ju mycket älg inne i området. Efter morgonsamlingen så beslöt vi att göra ett försök på Trolleberget. Vi indelade fyra man att gå i drevet, en mer än vanligt. Detta för att kunna få med hygget vid milabotten där älgarna ofta håller till. Vi körde drevet lite tyst för att inte störa eventuella älgar inne i Bungebosåtet. Den fint uttänkta planen till trots dök inga älgar upp. Vi fick trösta oss med lite kaffe sittande i solen i Rannebo. Bäst vi satt där och gjorde upp planen för hur vi skulle ta en älg nu när vi visste att det fanns älg i såtet så dök en joket i leken upp. Det var Anders i Öjhults hund som plötsligt dök upp tvärs igenom Bungebosåtet. Det var inte bra det, men inget att göra åt, det går ju inte att styra hur en hund går. Han hade följt en älg från Öjhult över ån. Älgen gick sedan mot Hjortåsen och hoppade i sjön där. Hunden stack då iväg mot Trolleberget och fick där fart på en ensam vuxen. Drevet gick alltså via Bungebo, över vägen, bakom Svens ladugård. På vägen från Rannebo ned mot sjön fick Anders tag i hunden.

Vi kunde bara avvakta och låta hunden passera. Sedan gick vi på med Jack i såtet. Vi placerad ut skyttar runt i kring. Ganska tidigt tog Jack upp förföljandet av en älg ovanför Milabotten. Det gick rätt in i såtet och ett tag så såg det ut som om det skulle komma rätt till mig där jag stod på gränsen mot Hyltan. Det gjorde det inte utan vid knatten så vek det av mot Ekhult. Rätt upp för backen upp på Broberget och sedan slank de emellan skyttarna uppe på berget och gick in till Kjells. Nisse som satt på Svens lycka fick se två älgar så dessa tillsammans med pinntjuren som Jack drev allt vi fick se i såtet som skulle ha blivit så fullt med älg. Jakt kan verkligen växla snabbt.

Detta tog rätt lång tid så när det var över så var det dags för lunch. I likhet med de senaste åren så bjöd vi i Rannebo på ärtsoppa med ostkaka. Vi fick bruka Roger och Monicas inglasade altan och där satt man verkligen kungligt. Ett stort tack för att ni tog hand om ett så ruffligt gäng.

Men vi skulle ju inte bara äta utan även jaga så vi tog oss ut till Gunnilstorp. Där hade granstorparna tidigare  bommat en åttataggare. Med lite tur skulle vi kanske kunna träffa på den. Och mycket riktigt gjorde vi det också. Han kom smygande framför drevet och gick över näsavägen mellan det första och det andra tornet räknat från Börjes postlåda. Båda skyttarna såg älgen bra men hade inget bra nog skottläge. Det var en åttataggare mycket riktigt en mycket fin sådan. Han fortsatte söderut och stannade upp efter drygt hundra meter. Där kunde skytten i första tornet se honom i kikaren och meddelade även detta via radion. Vi beslöt att snabbt få över drevkarlar söder ut för att driva tillbaka honom in i skyttelinjen. Drevet gick men ingen älg syntes till. Jag beslöt att själv från enas sidan gå in och se om han stod och lurade någonstans. Det gjorde han tydligen också för vi kunde sedan se att han hade gått tillbaka norrut mellan bilarna och första tornet. Retliget! Nu var klockan så pass mycket så vi beslöt lägga av för dagen.

Nu gör vi ett nytt försök i morgon och vi samlas i Hestra klockan 08:00. Välkomna!

Årets älgjakt är igång

Idag möttes vi av riktigt älgjaktsväder med dimmor som lättade över hyggena. Älgrapporterna tydde som väntat på att det fanns en hel del älg i markerna. Vi har ju sett rätt många älgar under ett antal veckor nu. Vi samlades som vanligt hos Sven i Rannebo. Jag var rädd att vi skulle bli väl få jägare men så var inte fallet utan vi var många nog. Efter sedvanligt dividerande kom vi fram till genomgången av regler för denna jakt. Förutsättningarna var de att vi hade en vuxen älg och en dubbelkalv att skjuta och jag måste erkänna att jag var lite orolig för att jakten skulle vara över redan på första dagen. Så blev inte fallet och det var ju faktiskt tur det för nu får vi en härlig jaktdag till i morgon.

Vi beslöt att försöka ta den där tjuren med 11-14 taggar som vi sett så många gånger de senaste veckorna. Vi satte ut skyttar runt Bungebosåtet och lät Sture gå in med Jack ungefär vid röaledet. Jag kunde följa hans väg på gps:en. Jack sökte av bra och efter en stund fick ha upp en älg i närheten av milabotten. Efter en liten rundtur i terrängen beslöt sig älgen för att gå norrut och hon gick över vägen vid Röaledet och Lasse Nordén såg den där. Det var en kviga. Det var bra att han inte sköt för då hade jakten varit över efter bara 40 minuters jakt. Under tiden detta pågick så hade Lennart Högberg som passade uppe vid gränsen mot Ekhult påhälsning av en tjur. Han lyckades bara notera att den hade ett långt hängande hakskägg. Vi beslöt att bryta där för dagens första kaffe.

Två älgobs var resultatet hittills, men mer skulle komma. Vi beslöt att fortsätta jakten i Valebo. Där körde vi i vanlig ordning först det södra såtet. Där har det varit mycket älg det kunde man helt klart se. Betesskadorna är faktiskt rätt omfattande där om man ska vara ärligt, det var mycket tallar där som bara var små buskar. Trots dessa tecken såg vi inte till någon älg. Vi fick fortsätta med det norra drevet. Där borde vara älg tycker ja, men icke. Jack sökte av bra men fick inte kontakt med någon älg alls. Själv hade jag gått över bron över Hägnebäcken och placerat mig på ett lämpligt pass. Efter en 30-40 minuter hörde jag tydligt ett stort djur bakom min rygg. Antagligen en älg, men jag lyckade inte se den alls. Ingen annan såg någon älg heller utan vi beslöt att bryta och ta oss tillbaka till Ranneboskogarna istället.

Väl där så delade vi upp oss för att köra Tångensåtet. Själv fick jag tredje passet från Rannåsen räknat. Skallen gick igång och allt var lungt tills jag hörde några karaktäristiska knak bakom min rygg. Mycket riktigt var det älg också. Troligen kom de från Öjhult och var på väg innåt våra marker.  Först visade sig en tjur. Den hade jag kunnat skjut om han inte hade haft för få taggar. Tror han hade sextaggar men det kan ha varit fyra också. Efter honom kom en ko med kalv tätt följda av storoxen. En skoveltjur med rejäl kroppshydda kom genom skogen. Jag fick inte någon skottchans på honom tyvärr, men det var en fin upplevelse ändå. De gick vidare upp mot Broberget och vi kan ha dem där i morgon. Det ska bli kula att se om vi lyckas i morgon.

På radion hörde vi att Öjhult hade lyckats ta en kviga. Senare på kvällen så hörde jag från Anders att det var en knappatjur som fallit. Det är inget att göra åt, sånt händer. Men de har ju ett hondjur nu kvar att ta eftersom de fick den extra älgen det här året så jakten kan ju fortsätta. De hade även skjutit en liten kalv som kom ensam. Det var ju bra att den kom bort. Granstorp och Tranhult har inte fällt något vad jag vet hittills.

En riktigt fin dag fick vi i vilket fall som helst utan att vi skjöt någonting, I morgon sätter vi i de skarpa kulorna och då ska det nog lyckas. Något annat finns inte....

Rapport från Värnamo Västra ÄSO

Om ni såg Smålandsnytt nu ikväll så kunde ni följa med Alandsryds Jaktlag på älgjakt. Alandryd ingår i Värnamo Västra ÄSO. Ett älgskötselområde som diskuterats de senaste veckorna beroende på deras extremt hårda avskjutningsplan. Alandsryd har 1401 Ha och fick en tilldelning på 3 vuxna och 6 kalvar. Jämför med våra 1+1 älgar på drygt 1100 Ha.

Idag lyckades de trots deras rejäla tilldelning inte fälla någon älg - något säger mig att det kan bli svårt att hitta de sista älgarna att skjuta i stammen.

Jaktbilder hos Gnosjökretsen

På kretsens hemsida kan du nu följa årets älgjakt i bilder. Först ut var Lisa Davidsson från Kävsjö som publicerades tillsammans med en nyligen fälld femtaggare (Inte långt från att vara sextaggare tycker jag utifrån bilden)

Här är sidan: Gnosjö Jaktvårdskrets


Hit skickar du bilderna: anders@intenzo.se

Vargen är här igen

Igår blev två får dödade i Bissefäll strax väster om Skillingaryd, alltså i vårt närområde. Det är i och för sig inte konstaterat att det är varg ännu, men det kan man ju misstänka med ganska stor säkerhet.

Nu gäller det att passa på sitt tamboskap gott folk. Tveka inte att använda §28 som säger att man har rätt att förvara sin djur om man har skäl till att anse att de är i fara.

En jägare har gått ur tiden

Ingen räv gick säker i Öjhultskogarna på den tiden

Gösta Johansson från Öjhult har gått ur tiden. Eftersom jag inte själv har mött Gösta så bad jag Erik Eriksson skriva några ord om Gösta:

- Gösta var en mycket intresserad jägare han hade stövare och taxar som gick gryt. Det fanns nog inte många gryt i närområdet utan han hade varit och där på besök. På den tiden när han var som mest aktiv var det på våren man besökte gryten och tog rävungar, och även tiken om det gick. En del gryt var bebodda av grävling de gick samma öde tillmötes som rävarna. Gösta kom till Öjhult under 60 talet och blev då markägare i viltvårdsområdet, på den tiden jagade vi älg gemensamt i hela området. Många av de äldre i viltvårdsområdet som jagat älg ihop med Gösta, han tog inte bara rävar utan sköt ett antal älgar under den tiden också.

Wåge fångade en åttataggare på film

En kväll i förra veckan såg jag en fin älgtjur i Södra Valdshults gärde. Jag bedömde honom till minst udda 8:a. Jag var på väg till Wåge på Dalabäcken med virke och berättade detta för honom. Han undrade om han kunde åka ut nästa morgon för att försöka locka och filma honom. Jag gav honom förslag på en plats och han åkte dit på morgonen. Han fick kontakt direkt och tog en film på några minuter berättar Halvard Högberg när han lämnade över filmen till mig nu på kvällen.

Det var en ståtlig älgtjur det här, man kan se att han är lite uppretad och man undrar om inte filmaren var lite skraj stundtals. Älgen blev i alla fall rädd så fort han fick vittring från filmaren och skenade iväg. Det fastnade inte på bild men tjuren ska ha halkat omkull i flykten men kom snabbt på fötter och försvann. Glöm inte att skruva upp ljudet lite så ni hör hur tjuren låter hela tiden.

Ett stort tack till filmaren Wåge Ivarsson på Dalabäcken och Halvard Högberg som såg till att vi fick tag i filmen.