Det är med tungt hjärta jag läser sms-meddelandet från min jaktkompis Arne som säger mig att Einar Högberg nyligen gått bort. En stor jägare har gått ur tiden och han lämnar definitivt ett tomrum efter sig. Jag har främst träffat Einar på de alla jaktfester vi haft genom åren. Vart annat år i Rannebo och vart annat år på Älmåsen under älgjaktsveckans tisdagskväll. Einar hade alltid en given plats i högsätet och det var en fröjd att lyssna till hans gamla fina dialekt i de otaliga berättelser om gångna tider vi fick ta del av. De flest berättelser hade en härlig humoristisk knorr på slutet som lockade till åtskilliga skratt.
Jag kommer även att sakna ”Nestor” i jaktradion. Eftersom våra marker gränsar till Södra Valdshults så har vi många gånger kunnat via 155 MHz bandet följa våra vänners jakter och Einars karikatäristiska stämma har det inte gått att ta miste om.
Leif GW Persson sa en gång att man kan se i en mans ögon om han är en jägare och jag tycker att det stämmer. I Einars fall så såg man definitivt en jägare i glimten av ögat, och det är en glimt som vi kommer att minnas med glädje och tacksamhet.
Från Rannebo Älgjaktslag sänder vi en jägarhälsning om att vi tänker på Einar och de nära och kära i denna stund.
