måndag 30 november 2009
Inga anonyma tack
För er kännedom så publicerar jag inte anonyma kommentarer. Kommentera gärna inlägg men skriv under med ert namn.
Kalvjakt lördagen den 12 december
Vi har tänkt att göra ett försök att ta en kalv före jul. Vi har sett två ekipage hemma i Rannebo i helgen, en ko med en kalv och en med två kalvar. Chanserna borde därför finnas att lyckas.
Vi samlas i jaktstugan, Sandbäcken kl. 08:30
Vi samlas i jaktstugan, Sandbäcken kl. 08:30
torsdag 26 november 2009
Spillningsinventering
Så här ser kartorna ut över varje område, det är de röda punkterna som ska inventeras.
Jag har lagt till kartorna över spillningsinventeringen nu under länken "kartor" på bildgalleriet till vänster på hemsidan. Där finns de områden som vi ska inventera.
Det är alltså de inringade punkterna vi ska hitta och där inventera hur många högar av spillning det finns i en cirkel med en radie av 5.64 meter = 100 m².
De punkter som man kan låta bli att inventera är de som ligger i sjö, plöjd mark, på väg eller utanför vårt område. Man ska då i protokollet bara ange varför man inte inventerat just den cirkeln.
Inventeringen ska göras någon gång i april, jag återkommer därför när det börjar bli dags för det. Enligt vad jag hört så tar det ett par timmar att inventera en ruta, så om vi är några stycken så är det ju snabbt fixat.
Jag har lagt till kartorna över spillningsinventeringen nu under länken "kartor" på bildgalleriet till vänster på hemsidan. Där finns de områden som vi ska inventera.
Det är alltså de inringade punkterna vi ska hitta och där inventera hur många högar av spillning det finns i en cirkel med en radie av 5.64 meter = 100 m².
De punkter som man kan låta bli att inventera är de som ligger i sjö, plöjd mark, på väg eller utanför vårt område. Man ska då i protokollet bara ange varför man inte inventerat just den cirkeln.
Inventeringen ska göras någon gång i april, jag återkommer därför när det börjar bli dags för det. Enligt vad jag hört så tar det ett par timmar att inventera en ruta, så om vi är några stycken så är det ju snabbt fixat.
måndag 16 november 2009
Klarläggande
Eftersom det tydligen florerar en massa rykten beträffande den olyckshändelse som skedde med hunden under älgjakten så vill jag komma med följande klarläggande så att det kan slutas spekuleras på symöten i bygden.
Älgen med hunden kom först till ett pass, där blev den påskjuten och träffades ganska högt i ryggen. Den gick vidare och hunden följde med till nästa pass. Notera att den då var påskjuten.
På nästa pass blev den åter påskjuten av två passkyttar och föll. En kula har olyckligtvis gått genom älgen, ändrat riktning och träffat hunden som var längre ut på mossen bakom ett snår av mindre vegetation, det är oklart exakt var hunden var. Ingen av skyttarna såg att hunden blev träffad och det spekulerades därför först om det kunde ha varit älgen som skadat den. Det fastslogs sedan att det var en kula som gått in i halsen och stannat mot ryggraden på hunden. Det var således ingen direktträff eftersom den i så fall hade med lätthet gått rakt igenom ryggraden.
Samtliga jägare i jaktlaget har jaktkort, vapenlicens och försäkring. Skyttarna befann sig på anvisade pass och hade fått både skriftliga och muntliga instruktioner inför jakten.
Det var naturligtvis inte så att skytten såg att hunden var i en position där den kunde ha skadats. Att hunden skadades så svårt att den sedan fick avlivas var en ren olyckshändelse och absolut inget uppsåtligt. Det har heller ej skjutits i någon för någon människa farlig riktning utan bra kulfång fanns hela tiden eftersom båda skyttarna varit betydligt högre upp än älgen.
Både skytten vars kula skadade hunden och övriga jaktlaget har tagit det inträffade hårt. Det är trots det hundägaren som vi mest tänker på eftersom vi vet vad hundar betyder för jägare. Ärendet utreds nu av inblandade försäkringsbolag.
Om det trots detta klarläggande ändå finns frågor så kontakta gärna mig på: 070-3850300
Anders Friborg
Jaktledare
Rannebo Älgjaktslag
Älgen med hunden kom först till ett pass, där blev den påskjuten och träffades ganska högt i ryggen. Den gick vidare och hunden följde med till nästa pass. Notera att den då var påskjuten.
På nästa pass blev den åter påskjuten av två passkyttar och föll. En kula har olyckligtvis gått genom älgen, ändrat riktning och träffat hunden som var längre ut på mossen bakom ett snår av mindre vegetation, det är oklart exakt var hunden var. Ingen av skyttarna såg att hunden blev träffad och det spekulerades därför först om det kunde ha varit älgen som skadat den. Det fastslogs sedan att det var en kula som gått in i halsen och stannat mot ryggraden på hunden. Det var således ingen direktträff eftersom den i så fall hade med lätthet gått rakt igenom ryggraden.
Samtliga jägare i jaktlaget har jaktkort, vapenlicens och försäkring. Skyttarna befann sig på anvisade pass och hade fått både skriftliga och muntliga instruktioner inför jakten.
Det var naturligtvis inte så att skytten såg att hunden var i en position där den kunde ha skadats. Att hunden skadades så svårt att den sedan fick avlivas var en ren olyckshändelse och absolut inget uppsåtligt. Det har heller ej skjutits i någon för någon människa farlig riktning utan bra kulfång fanns hela tiden eftersom båda skyttarna varit betydligt högre upp än älgen.
Både skytten vars kula skadade hunden och övriga jaktlaget har tagit det inträffade hårt. Det är trots det hundägaren som vi mest tänker på eftersom vi vet vad hundar betyder för jägare. Ärendet utreds nu av inblandade försäkringsbolag.
Om det trots detta klarläggande ändå finns frågor så kontakta gärna mig på: 070-3850300
Anders Friborg
Jaktledare
Rannebo Älgjaktslag
måndag 9 november 2009
Öjhult sköt 14-taggaren
En ganska lyckad jaktdag
I lördags samlades tre av de fyra jaktlagen som ingår i Granstorps Viltvårdsförening för gemensam älgjakt. Det var närmare 30 jägare som slöt upp. Öjhults jaktlag valde att jaga själva eftersom de beslöt att försöka ta sin stortjur själva.
Det blev till att ställa väckarklockan på ottan, och jag måste medge att när den började låta vid sextiden, vinden ven kring knutarna och regnet piskade mot sovrumsfönstret, hade det varit lockande att bara vända på sig och somna om. Men icke det, rask som en stålfjäder, det var bara att hoppa upp.
Lyckligtvis förbättrades vädret och när jakten satte igång så hade det slutat att regna. Jag själv fick ett pass nere på gränsen mot Ingarp och slog mig till ro på min ryggsäck. Det blev en rätt behaglig morgon där vid mosskanten. Det dröjde heller inte så hemskt länge innan det small. Inte så värst långt från mig helle. En kalv föll och blev liggande.
En stund efter det fick vi order om uppbrott och återgång till Granstorp. Kaffet drog. Eftersom halva jaktlaget fortfarande var upptagna med drev så blev kafferasten till lunchrast innan vi på nytt kunde få igång jakten. Det gjorde inte speciellt mycket eftersom den här jakten var tänkt som en sällskapsjakt och samvaron var ju därför ett av syftena.
Efter lunchen körde vi igång igen. Nu var alla tre hundarna tillbaka och vi ställde ut skyttar runt omkring Granstorp. Jag själv hamnade mellan Ljunggölarna. Det visade sig vara precis i händelsernas centrum eftersom det small just när jag satt mig på min ryggsäck. Troligen inte mer än 500 meter från där jag satt så small tre snabba och skarpa knallar. Eftersom jag inte hade 100% koll på markerna där jag satt så trodde jag först att det var någon i vår skyttelinje som skjutit. Men det sedvanliga radiosurret uteblev och jag anade snabbt ugglor i mossen. Jag skiftade kanal och där var det mer surr. Det var Öjhultarna som skjutit på en stor tjur. De hade inte funnit den och höll därför som bäst på med omgruppering. Stefan som var vår jaktledar kom in på radion och erbjöd vår assistans. Vi satt ju redan perfekt utplacerade på den sidan om skottplatsen. Nu krävdes dock ingen insats från vår sida för man fann ganska kvickt älgen liggande död. Det var en fin 14-taggare. Det är bara att gratulera skytten och jaktlaget.
Vår jakt fortsatte och vi hade också en kviga uppe, till inga nötta eftersom det bara var kalvar jakten gällde. Vi såg även en 7-taggare under jakten som fick släppas förbi på 15 meters håll. På det hela taget så var det en mycket trevlig jakt med god gemenskap. Men jag tycker nog att vi om vi ska göra om detta nästa år ska lägga den när de vuxna inte längre är lovliga, så att vi även får med folket från Öjhult. Det behöver ju inte vara tråkigare med en renodlad kalvjakt.
Ett stort tack ska riktas till Granstops som arrangerade detta och till Erik och Stefan som skötte jaktledningen på ett utmärkt sätt.
Det blev till att ställa väckarklockan på ottan, och jag måste medge att när den började låta vid sextiden, vinden ven kring knutarna och regnet piskade mot sovrumsfönstret, hade det varit lockande att bara vända på sig och somna om. Men icke det, rask som en stålfjäder, det var bara att hoppa upp.
Lyckligtvis förbättrades vädret och när jakten satte igång så hade det slutat att regna. Jag själv fick ett pass nere på gränsen mot Ingarp och slog mig till ro på min ryggsäck. Det blev en rätt behaglig morgon där vid mosskanten. Det dröjde heller inte så hemskt länge innan det small. Inte så värst långt från mig helle. En kalv föll och blev liggande.
En stund efter det fick vi order om uppbrott och återgång till Granstorp. Kaffet drog. Eftersom halva jaktlaget fortfarande var upptagna med drev så blev kafferasten till lunchrast innan vi på nytt kunde få igång jakten. Det gjorde inte speciellt mycket eftersom den här jakten var tänkt som en sällskapsjakt och samvaron var ju därför ett av syftena.
Efter lunchen körde vi igång igen. Nu var alla tre hundarna tillbaka och vi ställde ut skyttar runt omkring Granstorp. Jag själv hamnade mellan Ljunggölarna. Det visade sig vara precis i händelsernas centrum eftersom det small just när jag satt mig på min ryggsäck. Troligen inte mer än 500 meter från där jag satt så small tre snabba och skarpa knallar. Eftersom jag inte hade 100% koll på markerna där jag satt så trodde jag först att det var någon i vår skyttelinje som skjutit. Men det sedvanliga radiosurret uteblev och jag anade snabbt ugglor i mossen. Jag skiftade kanal och där var det mer surr. Det var Öjhultarna som skjutit på en stor tjur. De hade inte funnit den och höll därför som bäst på med omgruppering. Stefan som var vår jaktledar kom in på radion och erbjöd vår assistans. Vi satt ju redan perfekt utplacerade på den sidan om skottplatsen. Nu krävdes dock ingen insats från vår sida för man fann ganska kvickt älgen liggande död. Det var en fin 14-taggare. Det är bara att gratulera skytten och jaktlaget.
Vår jakt fortsatte och vi hade också en kviga uppe, till inga nötta eftersom det bara var kalvar jakten gällde. Vi såg även en 7-taggare under jakten som fick släppas förbi på 15 meters håll. På det hela taget så var det en mycket trevlig jakt med god gemenskap. Men jag tycker nog att vi om vi ska göra om detta nästa år ska lägga den när de vuxna inte längre är lovliga, så att vi även får med folket från Öjhult. Det behöver ju inte vara tråkigare med en renodlad kalvjakt.
Ett stort tack ska riktas till Granstops som arrangerade detta och till Erik och Stefan som skötte jaktledningen på ett utmärkt sätt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)